23.9.2016

Akava förnyar sin verksamhet och effektiviserar användningen av medlemsavgifter

Akava förnyar sin verksamhet och allokerar sina medlemsavgifter på ett effektivare sätt. Akavas styrelse beslutade i början av den innevarande strategiperioden att Akavas verksamhet och dess strukturer ska ses över, och Akava har verkställt styrelsens uppdrag.

Sture Fjäder_092016

– Fackföreningsrörelsen måste förändras i takt med omvärlden. Akava ska i första hand finansiera sådan intressebevakning som gynnar organisationens egna löntagare. Det innebär absolut inte att vi slutar samarbeta vare sig med de övriga löntagarorganisationerna eller med arbetsgivarna. Vi är dock i första hand redovisningsskyldiga för hur vi sköter vår ekonomi inför Akavas styrelse och våra medlemmar, konstaterar ordförande Sture Fjäder.

Med anledning av detta har styrelsen i onsdags konstaterat att Akavas medlemskap i FinUnions, dvs. FFC:s, Akavas och STTK:s gemensamma representation i Bryssel, inte motsvarar de mål och den verksamhet som stöder Akavas strategi och medlemmarnas intressebevakning.

– FinUnions grundades 1991 och dess verksamhet har varit så gott som oförändrad i 25 år, även om verksamhetsbetingelserna i EU har förändrats. Akava betalar 109 000 euro till FinUnions per år, trots att Akavas experter och chefen för internationella ärenden under de senaste åren har skött intressebevakningen i EU genom direkta kontakter och i samarbete med internationella fackförbund. Det är helt enkelt inte längre ändamålsenligt att upprätthålla ett kontor i Bryssel.

Akava fortsätter det internationella samarbetet i de högutbildade gruppernas delegation Eurocadres och i löntagarnas internationella paraplyorganisationer ITUC och EAY.  

– Tyngdpunkten inom Akavas intressebevakning i EU ligger bland annat på arbetstidsdirektivet, samordningen av arbets- och familjelivet, förebyggandet av psykosociala risker, den sociala dialogen inom EU samt satsningar på utbildnings-, kompetens- och innovationspolitik och ekonomisk tillväxt. I dessa ärenden samarbetar vi dels med andra fackföreningar, dels bedriver vi direkt påverkan, förklarar Fjäder.

Styrelsen diskuterade också ingående Akavas finansieringsandel i Löntagarnas forskningsinstitut. Diskussionen om och utredningen av den vetenskapliga forskningen som gynnar högutbildade fortsätter ännu innan det slutliga beslutet fattas den 5 oktober.

– Akavas årliga medlemsavgift till Löntagarnas forskningsinstitut har på fem år ökat från 169 000 euro till 273 000 euro. Denna finansiering används för att upprätthålla den grundläggande infrastrukturen och den allmännyttiga grundforskningen vid Löntagarnas forskningsinstitut. Om vi vill öka andelen forskning som gynnar Akava-medlemmarna måste vi betala extra för den, och det räcker vår budget inte till, konstaterar Fjäder.

Som ett alternativ till att finansiera Löntagarnas forskningsinstitut utreder Akava möjligheterna att i högre grad satsa på egen forskningsverksamhet och köpa vetenskaplig forskning från universitet och yrkeshögskolor samt andra forskningsanstalter, vid behov också Löntagarnas forskningsinstitut. I sin prognostisering utnyttjar Akava redan nu främst finansministeriets och Finlands Banks prognoser.

Akava bedriver omfattande löntagarsamarbete bland annat inom ramen för det trepartsbaserade påverkansarbetet och lagstiftningsberedningen samt genom förhandlingar, olika representationer, kampanjer, kommunikation och utbildning.

– Löntagarsamarbetet är ytterst viktigt. Det vore mycket beklagligt om förnyandet av Akavas verksamhet och struktur och effektiviserandet av användningen av medlemsavgifterna leder till en brytning med de övriga parterna. Akava är fortfarande beredd att samarbeta med de andra löntagarorganisationerna, oberoende av deras form eller struktur, säger Fjäder.

Närmare information:
Ordförande Sture Fjäder, tfn 0400 609 717, twitter: @SFjder

print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga