Akavas förtroendemannabarometer: Uppsägningar på löpande band


Uppsägningar och andra personalnedskärningar har börjat göras enligt löpande band-principen, visar Akavas färska förtroendemannabarometer. Av förtroendemännen inom den privata sektorn arbetar över 70 procent på arbetsplatser där man under de två senaste åren gjort personalminskningar och inom den offentliga sektorn är motsvarande siffra 60 procent. Förtroendemannabarometern besvarades av 835 förtroendemän i januari 2015. Dessa representerar närmare 170 000 högre tjänstemän ute på arbetsplatserna.

Inom den privata sektorn har den huvudsakliga orsaken till personalnedskärningarna varit uppsägningar till följd av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker (över 80 procent). Inom den offentliga sektorn tillämpas s.k. naturlig avgång, det vill säga att man inte nyanställer någon istället för sådana som pensionerats (över 80 procent) och att tidsbundna avtal inte förnyas (mer än 70 procent).

På företagen går större delen av förtroendemännens tid åt till att hantera uppsägningar och permitteringar.

– Trots att nyheter om uppsägningar kommer varje vecka, blev vi förvånade över de här enorma siffrorna. Personalnedskärningar har blivit den automatiska åtgärden för att förbereda sig inför förändringar och att säga upp anställda av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker är väldigt enkelt. Praxis är att man inte ens försöker finna några andra lösningar, säger direktör Maria Löfgren.

Det står dåligt till med förtroendemännens tillgång till information


Förtroendemännen är inte tillräckligt insatta i arbetsgivarens ekonomiska situation och utvecklingsutsikter. Inom den privata sektorn är det cirka 60 procent och inom den offentliga 70 procent av förtroendemännen som regelbundet får information, trots att lagen förpliktar arbetsgivaren att ge sådan information minst två gånger om året.

– Huvudregeln är att man inte får någon information om man inte förstår att fråga efter och be om den. Alla kryphål som möjliggör undanhållande av information används också. Arbetsgivaren förstår inte att om jag visste mer kunde jag dela med mig av korrekt information och vara till stor hjälp även för arbetsgivaren, berättar förtroendemännen som besvarat enkäten.

Ordförande Sture Fjäder påminner också om att information om utvecklingsutsikterna skulle göra det avsevärt enklare att förutse förändringar och till och med förbereda sig på olika personalarrangemang.

– Man suktar efter att få lokala avtal, förtroende och flexibilitet till Finland. Det enklaste sättet att förverkliga dessa visioner är att förbättra förtroendemännens ställning och rätt till information samt personalens rätt till deltagande, är Fjäders hälsning till landets nya regering.

Bara cirka varannan arbetsplats (58 procent) har en gällande personal- och utbildningsplan. På under hälften av arbetsplatserna (privata 49 procent, offentliga 41 procent), där det överhuvudtaget finns en förtroendeman har de fått vara med och göra upp planerna i för liten utsträckning eller inte alls.

Akava föreslår att tidsfristerna för egentliga samarbetsförhandlingar ska förlängas för de arbetsgivare som försummat att göra upp personal- och utbildningsplaner.

– Uppsägning är alldeles för enkelt för företag vilkas affärsverksam uppvisar vinst. Vi behöver en uppryckningskampanj och en signal om att här i landet respekterar vi rättvisa. Det är skäl att begränsa de produktionsmässiga uppsägningsgrunderna och flytta fokus till de ekonomiska grunderna. Dessutom måste arbetsgivaren åläggas ett större ansvar för att finansiera omställningsskyddet, i de fall då uppsägningar sker trots att affärsverksamheten är vinstbringande. Detta skulle stärka människornas framtidstro, säger Fjäder.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftundersökning har löntagarnas tro på att de kommer att hitta en ny arbetsplats försvagats.

– Nästan var tredje av alla löntagare tror att sysselsättningsmöjligheterna är dåliga. Av de högre tjänstemännen svarade var femte så. Detta är en mycket sorglig lägesbild, berättar forskare Päivi Soikkeli.


Närmare information:

Ordförande Sture Fjäder, tfn 0400 609 717
Direktör Maria Löfgren, arbetslivsfrågor, tfn 040 568 2798
Forskare Päivi Soikkeli, tfn 040 527 3251


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga