19.12.2016

Ändrade bestämmelser om visstidsanställning, prövotid och återanställningsskyldighet i början av 2017

Den 1 januari 2017 träder ändringar i arbetsavtalslagen i kraft. Ändringarna gäller visstidsanställningar, prövotid och återanställningsskyldighet. De ändrade bestämmelserna har följande innehåll:

En långtidsarbetslös kan anställas i arbetsavtal för viss tid under högst ett år utan att det ställs något krav på grundad anledning.

Som långtidsarbetslös betraktas en person som under de senaste 12 månaderna utan avbrott har varit arbetslös arbetssökande. Ett anställningsförhållande på högst två veckor (arbets- eller tjänsteförhållande) utgör inte något avbrott i arbetslösheten.

Maximitiden för ett visstidsavtal som utan grundad anledning ingås med en långtidsarbetslös är ett år. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om flera arbetsavtal som är kortare än ett år. Under ett år får parterna ingå högst tre visstidsavtal med en sammanlagd avtalstid på högst ett år.

Prövotidens maximilängd förlängs till sex månader

Arbetsgivaren har rätt att förlänga den sex månader långa prövotiden om arbetstagaren under denna tid har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet. Det ansågs att syftet med prövotiden inte uppfylls om arbetstagaren under prövotiden har varit en längre tid borta från arbetet. Därför bestämdes att arbetsgivaren har rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren om att prövotiden förlängs innan den löper ut.

Ändringen gällande prövotiden tillämpas på arbetsavtal som ingås efter att lagen trätt i kraft. Om arbetsavtalet har ingåtts med prövotidsvillkor innan lagen trädde i kraft tillämpas på arbetsavtalets prövotidsvillkor den lag som gällde före lagens ikraftträdande.

Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, som träder i kraft i början av 2017, ändras så att lagen kompletteras med en bestämmelse om arbetsprövning som ordnas för bedömning av arbetstagarens lämplighet. Samtidigt kompletteras bestämmelsen om prövotid så att tiden i arbetsprövning minskar den maximala prövotiden i början av anställningen (högst en månad). Akava krävde denna justering eftersom denna arbetsprövning och prövotiden har samma syfte. Denna bestämmelse gäller dock endast till slutet av 2018 eftersom bestämmelsen om arbetsprövning också är tidsbunden.

Tiden för arbetsgivarens återanställningsskyldighet förkortas till fyra månader. Om anställningsförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott 12 år, ska tiden för återanställande emellertid vara sex månader

Den nya tiden för återanställningsskyldighet tillämpas på arbetsavtal som upphör efter att ändringen i arbetsavtalslagen trätt i kraft.  Om arbetsavtalet har sagts upp innan lagen trätt i kraft, men arbetsförhållandet upphör efter ikraftträdandet, bestäms återanställningsskyldighetens längd enligt den nya lagen.

Regeringsprogrammet bakom reformerna

Sipiläs regerings regeringsprogram innehåller många olika punkter avsedda att ingripa i arbetslagstiftningen. I regeringsprogrammet anges att regeringen ska förlänga prövotiden, möjliggöra visstidsanställningar på under ett år utan särskild grund och göra återanställningsskyddet mer flexibelt vid uppsägning. Arbets- och näringsministeriet inrättade en arbetsgrupp för att behandla frågan men gruppen uppnådde inte enighet om ändringarnas innehåll.  

Regeringsprogrammet utgick från att ogrundade visstidsanställningar ska tillåtas i alla visstidsanställningar på under ett år. Akava föreslog att detta skulle begränsas till att gälla endast långtidsarbetslösa. I samband med förhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet togs en sådan ändring in i framställningen. Akava lade fram sitt förslag för att man på så sätt kunde främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa och därigenom hjälpa dem vidare på vägen mot en tillsvidareanställning.

Avsikten med prövotiden är att reda ut hur bra arbetet och arbetstagaren passar ihop. För att främja detta syfte föreslog löntagarorganisationerna under beredningsskedet att i lagen tas in en bestämmelse om att arbetstagaren redan under prövotiden har rätt att få respons på hur denne klarat arbetet. Om orsakerna till att anställningen upphör måste meddelas skulle det också stöda prövotidens syfte och bidra till att utreda utkomstskyddet för arbetslösa. Inga sådana preciseringar togs dock in i framställningen.

Trots att regeringsprogrammet lämnade möjligheterna öppna för att leta fram olika modeller för att göra återanställningsskyldigheten mer flexibel stannade man i framställningen för att endast försvaga uppsägningsskyldigheten genom att förkorta tiden för återanställning. Löntagarorganisationerna ansåg att ändringen i praktiken skrotar hela återanställningssystemet.

För att balansera upp ändringen föreslog löntagarparten att det kryphål som uppkommit i rättspraxis ska täppas till så att det skulle vara förbjudet att ge den uppsagda arbetstagarens arbete under återanställningstiden såväl till en nyanställd som till någon annan, såsom en inhyrd arbetstagare, självsysselsatt eller underleverantör. Inte heller denna precisering togs in i framställningen.

I regeringsprogrammet motiveras ändringarna med att de ökar företagens vilja att växa och förbättrar sysselsättningen. Under beredningsskedet var det dock inte möjligt att exakt bedöma dessa effekter. Därför föreslog löntagarparten att ändringarna skulle vara tidsbestämda. Detta fick dock inte understöd och det återstår att se hurdana effekter ändringarna i själva verket medför. Förhoppningsvis leder reformerna inte endast till att osäkerheten i arbetslivet ökar utan också till positiva effekter.

Riksdagen röstade men framställningarna ändrades inte

Riksdagen godkände ändringarna den 30 november 2016 i den form som majoriteten föreslagit.

Ärendet behandlades såväl i grundlagsutskottet som i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. I utlåtandet från arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ansågs att man bör följa upp vilka effekter de visstidsavtal som ingås med långtidsarbetslösa har, samt utreda deras betydelse för utvecklingen av långtidsarbetslösheten och sysselsättningen som helhet. Utskottet ansåg också att bestämmelsen är relativt svårbegriplig och konstaterade att den kan var svår att tolka.

I fråga om förlängningen av prövotiden konstaterade utskottet bland annat att också arbetstagaren borde om han eller hon så önskar ha rätt att förlänga prövotiden. Detta ledde dock inte till någon ändring i framställningen.

Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att den föreslagna förlängningen av prövotiden på basis av familjeledigheter ingår i den prövningsmarginal som lagstiftaren har med avseende på de bestämmelser om jämställdhet som 6 § i grundlagen tillåter. Utskottet anser dock att regeringen ska följa vilken inverkan verkställandet av lagstiftningen har på ställningen för dem som utnyttjar familjeledigheter samt på jämställdheten mellan könen, vilka det allmänna enligt 6 § 4 mom. i grundlagen har särskild skyldighet att främja.  Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet omfattade grundlagsutskottets ståndpunkt och förutsätter att regeringen följer på vilket sätt förlängningen av prövotiden påverkar ställningen för dem som tar ut familjeledigheter och på jämställdheten mellan könen.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet var inte eniga i sitt betänkande. Fyra riksdagsledamöter anmälde avvikande mening. De föreslog att förkortningen av återanställningsskyldigheten slopas helt och att de andra framställningarna ska stiftas som temporära så att följderna kan följas upp. Dessutom föreslog en riksdagsledamot att hela lagförslaget ska förkastas.


Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga