3.12.2015


Arbetslösheten drar ut på tiden för allt fler högskoleutbildade

Akava anser att arbetsförmedlingstjänsterna och karriärvägledningen för högskoleutbildade måste effektiveras. Staten bör satsa på utbildning, forskning och utveckling samt stödja investeringar. Också de som sysselsätter sig själva måste få en stärkt ställning.

Högskleutbildade arbetslösa 2008-2015


Nära 47 000 högskoleutbildade är nu utan arbetsplats. Det som sprider lite ljus över dessa dystra siffror är att arbetslösheten inte längre ökar lika snabbt som för ett år sedan.

– Detta är fjärde året i följd som sysselsättningsläget bland högskoleutbildade försämras. Lyckligtvis har ökningen av antalet arbetslösa ändå mattats av: från 30 procent för två år sedan till cirka 12 procent enligt de senaste uppgifterna, tolkar nationalekonom Heikki Taulu den färska statistiken från arbets- och näringsministeriet.

Det som är alarmerande är att andelen långtidsarbetslösa högskoleutbildade under tre år har stigit med över 60 procent – från 21 procent till 32 procent.

Taulu Heikki 6
– I synnerhet äldre som förlorat sitt jobb och forskare löper risk att förbli arbetslösa en längre tid. Av de arbetslösa forskarna har 40 procent sökt jobb i över ett år, berättar Heikki Taulu.


– I synnerhet äldre som förlorat sitt jobb och forskare löper risk att förbli arbetslösa en längre tid. Av de arbetslösa forskarna har 40 procent sökt jobb i över ett år, berättar Taulu.

Arbetslösheten har blivit ett bestående fenomen

Ökningen av arbetslösheten bland högskoleutbildade tog fart efter finanskrisen år 2009. Sedan följde ett skede av mer konstant utveckling men från och med år 2012 har läget kontinuerligt förvärrats.  

Arbetslöshet är något som kommer att plåga finländarna även framöver. Taulu gör bedömningen att en storskalig arbetslöshet är här för att stanna.

– Jag är rädd för att vi i Finland inte längre kommer ner under 200 000 arbetslösa.

Trots det lönar sig utbildning fortfarande. Majoriteten av de arbetslösa är lågutbildade, eftersom behovet av utförande arbete minskar. De välutbildade har – och kommer även framöver att ha – lättare att få jobb. Enligt arbets- och näringsministeriets siffror är arbetslösheten bland de högskoleutbildade 6,5 % jämfört med 12 % bland övriga. De högskoleutbildades ställning har dock försämrats jämfört med den tiden då en akademisk examen garanterade en arbetsplats.

Ingenjörer och tradenomer söker arbete, för läkare finns tjänster

– Ingenjörer och tradenomer, magistrar i humanistiska ämnen och diplomingenjörer, här finns de flesta arbetslösa Akavamedlemmarna berättar Taulu.

Exportbranschernas problem slog år 2009 till mot de teknisk-ekonomiska branscherna. I och med att recessionen dragit ut på tiden har arbetslösheten bland de högskolutbildade under de fyra senaste åren spritt sig även till andra branscher. Det enda undantaget är läkare och tandläkare, som har en nästan obefintlig arbetslöshet.    

Sett till procentandelar är läget värst för dem som studerat konstämnen: av dem finns 13 procent i arbetslöshetsregistret. Av dem som blivit filosofie magistrar vid humanistiska fakulteter har nio procent registrerats som arbetslösa.

Andelen arbetslösa bland dem som avlagt forskarexamen är mindre än bland magistrarna. Trots detta finns det drygt 1 500 arbetslösa forskare och antalet ökar.  

Inom vissa branscher finns strukturella problem som slukar arbetsplatser.

– Exempelvis var studier inom mediebranschen väldigt populära för 5–10 år sedan. Nu erbjuds nästan bara projekt och snuttjobb för dem som utexaminerats inom branschen, beskriver Taulu.

Också i övrigt har just nyutexaminerade ovanligt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att få den allra första arbetsplatsen är svårt. Det kan också vara förödande att bli arbetslös i slutet av arbetskarriären eftersom äldre arbetstagares arbetslöshet lätt drar ut på tiden.

Arbetsförmedling och karriärvägledning bör utvecklas

Taulu anser att arbetslösheten framförallt beror på den ekonomiska recessionen. Således kan den bäst också åtgärdas på politisk väg.

– Arbetslösheten är till stor del ett konjunkturrelaterat problem, så läget kommer inte att förbättras i någon större utsträckning innan det sker en ekonomisk tillväxt, säger Taulu.

Situationen kan underlättas med hjälp av sysselsättningspolitik. Att effektivera arbetsförmedlingstjänsterna lindrar det så kallade matchningsproblemet och gör att företag som behöver arbetskraft och arbetssökande lättare hittar varandra.  

Taulu anser att det i jakten på jobb till de arbetslösa även lönar sig att utnyttja enskilda serviceproducenter, som får resultatlön. Deras insats täcker upp för den resursbrist som råder vid arbets- och näringsbyråerna och som försämrar exempelvis sysselsättningstjänsterna för högskoleutbildade.

Karriärvägledning kan också vara till hjälp när man söker arbete. Akavas medlemsförbund har inom ramen för ett pilotprojekt tillsammans med arbets- och näringsministeriet utvecklat en karriärvägledning. Erfarenheterna från denna nya form av partnerskap har varit lovande. Verksamhetsmodellen torde fortsätta i någon form i framtiden.

– Det skulle gagna de högskolestuderande om studierna och arbetslivet knöts närmare till varandra. När man under studiernas gång får arbetserfarenhet inom den egna branschen har man redan åtminstone fått in en fot, påminner Taulu.  

Nyckelfaktorn för att garantera de högskolestuderandes framtid är, enligt Taulu, kvaliteten på högskoleutbildningen i vårt land.

– Finlands högskolor måste stå sig i en internationell jämförelse. Det finns fantastiska universitet på andra håll i världen. Våra universitet måste kunna tävla med dessa.

 Hela samhällsekonomin lider

– Den ökande arbetslösheten bland högskolestuderande är ett problem för dem själva. Men indirekt är det också ett problem för hela samhällsekonomin, säger expert Vesa Vuorenkoski.

Näringslivsexperten grundar sitt uttalande på att högskoleutbildade i stor utsträckning utför sådant arbete som stöder sysselsättningen av andra och den ekonomiska tillväxten. I synnerhet personer som arbetar med forskning och utveckling skapar ny tillväxt och konkurrensförmåga.

Industrins FoU-personal har dock minskat med en fjärdedel jämfört med år 2008. Då var de cirka 28 000, nu är de bara cirka 20 000.

– Det är mycket oroande att industrin har en så här svag framtidstro, påpekar Vuorenkoski.

Även den offentliga sektorn har dragit ner på sina forskningsinstitut och deras personal. Universiteten har inlett stora personalnedskärningar.

– Regeringens utgiftsnedskärningar skapar verkligt dåliga utsikter för universiteten och högskolorna.

Vuorikoski anser att regeringen inte borde skära i anslagen till forskning och utveckling utan tvärtom sporra företag till nyskapande, investeringar och internationalisering.

– Förslag till hur tillväxten kunde skyndas på har framförts. Regeringen borde ta fasta på dessa.
 
Akava önskar att regeringen skulle sporra de högskoleutbildade som försöker sysselsätta sig själva. Många av Akavas medlemsförbund har krävt att regeringen ska visa ökad flexibilitet för att det ska löna sig att sälja sin expertis exempelvis i form av enskilda uppdrag utan att riskera arbetslöshetsersättningen. Exempelvis Finlands ekonomer föreslog nyligen att systemet för social trygghet ska göras mer flexibelt så att det blir lättare att alternera mellan en löntagarroll och företagande.
 
– Människorna söker oftare än förr nya sysselsättningskanaler. Detta får inte leda till svårigheter utan människors strävan att bygga karriärvägar bör understöds, betonar Vuorenkoski.

  • Text: Katariina Kivistö
  • Infograf: Liisa Valtonen


Att ta hand om sig själv är den bästa beredskapen

Tarja Arkio, sakkunnig inom arbetshälsa och arbetarskydd vid Akava, uppmanar högskoleutbildade anställda att vara förberedda på förändringar.

Det är sannolikt att det någon gång under arbetskarriären kommer att bli aktuellt att byta arbetsplats och kanske till och med yrke. Man kan heller inte bortse från risken att bli arbetslös.

– Arbetslöshetshotet är en belastning för alla Akavamedlemmar, både inom den privata och den offentliga sektorn, säger Arkio.

Arbetslöshet är lättare att hantera om man har byggt upp ett välbalanserat liv. Dit hör förutom förvärvsarbete även fritidsintressen och andra människorelationer än de som anknyter till arbetet. För dem som arbetar lönar det sig att utveckla sin kompetens, både med tanke på avancemang i karriären och med tanke på arbetslöshet. Om man mister sitt jobb behöver man säljbar kompetens.

Arkio Tarja 5
– Alla borde nu och då fundera över sitt eget värde på arbetsmarknaden. I samband med utvecklingssamtal är ett bra tillfälle att granska sin kompetens och hur den kan stärkas, påminner Arkio.

– Alla borde nu och då fundera över sitt eget värde på arbetsmarknaden. I samband med utvecklingssamtal är ett bra tillfälle att granska sin kompetens och hur den kan stärkas, påminner Arkio.  

Högskoleutbildade är i allmänhet beredda att skaffa sig ny kunskap och nya färdigheter. Detta ligger även i arbetsgivarens intresse, men beklagligt nog har det skett en minskning i antalet personalutbildningsdagar. Medan de med utbildning på högskolenivå år 2006 deltog i personalutbildning under i genomsnitt 8,8 dagar hade antalet motsvarande dagar år 2012 sjunkit till 7. Ett klart missförhållande är att var tredje Akavamedlem inte har tillgång till en enda av arbetsgivaren betald fortbildningsdag per år. I hälften av företagen saknas dessutom antingen en personalplan i enlighet med lagen om samarbete inom företag eller utbildningsmål eller bägge.

Borde då alltså de som söker till högskolor vara noggrant kalkylerande och välja bransch enligt sysselsättningsläget? Arkio tycker inte det. Hon anser att det är bra att vara medveten om att sysselsättningsmöjligheterna skiljer sig mellan olika branscher. Men det lönar sig inte att välja yrke enbart utgående från sysselsättningsutsikterna.

– Kalkyler tar en inte särskilt långt. Det är bättre att fundera över vad man själv är intresserad av och fördomsfritt välja sin egen studieinriktning.

Arkios råd är på sin plats också av den anledningen att statistiken förändras. Exempelvis ingenjörernas arbetslöshetssiffror vände snabbt och blev dåliga.

print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga