Bildningssamhället 2117, del 1:

Professor Juho Saari: "I bildningssamhället är alla jämlika"


I en ny artikelserie utforskar Akavalainen framtidens bildningssamhälle. I del ett ger professor Juho Saari sin syn på bildningen och dess framtid. Saari är professor i social- och hälsopolitik vid Tammerfors universitet och har forskat i bland annat fattigdom.

Juho Saari 1
Juho Saari anser att samhället ger medborgarna goda möjligheter att förkovra sig själva, men förmågan att utnyttja de här möjligheterna varierar stort enligt personens sociala ställning.

Vi träffas för en pratstund med Juho Saari, professor i social- och hälsopolitik. Han har forskat i fattigdom, underprivilegiering och ensamhet i Finland. Saari leder en arbetsgrupp som statsminister Juha Sipilä tillsatt för att stoppa den växande ojämlikheten i samhället.

I linje med vårt tema har vi stämt träff på Riksarkivet. För Saari är platsen välbekant. I åratal har han kommit hit för att läsa gamla dokument av eget intresse – med andra ord för att bilda sig. Senast bläddrade han i kopior av Skyddspolisens handlingar från 1950-talet.

– Den tiden var intressant i Finland eftersom samhället förändrades mycket snabbt. Ännu i början av 1950-talet gav präster utlåtanden om oanständigheter på väggarna i skolornas pojktoaletter och om agerandet på kommunkansliet där kvinnor gick klädda i byxor. Fem år senare blir kjolarna snabbt allt kortare och prästerskapet får helt nya problem.

För Saari är Riksarkivet en vilsam plats. I forskarsalen måste telefonen vara inställd på ljudlöst vilket betyder att han kan vara oanträffbar i timmar.

Bildningssamhället har två grundpelare

Saari blir ofta intervjuad om välfärdssamhället, men är också väl insatt i bildningssamhället. Enligt honom baserar sig bildningssamhället på två grundpelare. Den första är att alla behandlas jämlikt.

– I ett bildningssamhälle definieras ingen på basis av samhälleliga skillnader och uppdelningar.  Det här är grunden för allt annat. Ett bildningssamhälle där människor befinner sig i en strukturellt ojämlik ställning är en omöjlighet.

Den andra grundpelaren är människornas förmåga att hantera information och symboler.

– I praktiken innebär det här att medborgarna läser, fotograferar, innoverar, överhuvudtaget omformar sin omgivning med hjälp av symboler. Vägen från att använda spade och maskiner till att använda begrepp är lång.

Saari anser att vi redan nu lever i ett bildningssamhälle.

– Även om det finns vissa undantag känner sig människorna i regel som en del av samhällsgemenskapen. Vi besitter i allt högre grad förmågan att hantera symboler och information.

Vad gäller hanteringen av information är vi enligt Saari på väg mot ett visuellt samhälle. Mängden visuell information ökar stadigt och i stället för att läsa och räkna lägger människor alltmer tid på visuella budskap.

Välfärd och bildning hör ihop

Från skoltiden känner många till Maslows behovshierarki, där pyramidens topp utgörs av bildningsrelaterade intellektuella behov. För att nå toppen måste människan först tillgodose bland annat sina fysiologiska, sociala och trygghetsrelaterade behov – de behov som välfärdssamhället i sista hand ansvarar för.

Kan vi alltså säga att bildningssamhället bygger på välfärdssamhället? Nej, anser Saari.

– Jag har skrivit mycket om varför Maslow hade fel. Intellektuell autonomi och fysisk hälsa står inte i ett hierarkiskt förhållande till varandra. Snarare är de sammanflätade. Den intellektuella kapaciteten påverkar till exempel förmågan att upprätthålla en god hälsa.

Även om välfärdsstatens grundläggande uppgift är att trygga välfärd och hälsa kan detta enligt Saari inte uppnås enbart genom välfärdstjänster och inkomstöverföringar.

– Människornas bildning är väsentlig och symboliseras av till exempel Rundradion och bibliotekskortet.

Juho Saari 2
Tack vare sitt intresse för historia är Saari hemmastadd i Riksarkivets korridorer. Under den senaste tiden har han också tillbringat en hel del tid i Nationalbiblioteket.

Saari berättar också att bildning och välfärd redan knutits samman på flera samhällsområden. Som exempel nämner han sjukhusen, där man numera inser konstens betydelse för människans välbefinnande.

– Mentalvården var en föregångare på området, och i synnerhet Ilkka Taipale bidrog till förändringen med sitt arbete på sjukhuset i Kellokoski. Han utgick från att tavlor och instrument ska finnas på varje avdelning.

Bildningsförmågan varierar

Även om Saari är expert på fattigdom och underprivilegiering i Finland har han kontakt med ytterst privilegierade människor i sitt arbete. Saari sitter i styrelserna för flera företag och stiftelser och i Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi. Han deltar regelbundet i möten med politiskt inflytelserika personer på hög nivå.

Den grupp människor som brukar kallas den bildade klassen har alltså blivit välbekant för Saari. Förstår de här människorna dem som är sämre lottade?

– Ja, det gör de. Frågor som gäller ojämlikhet har alltid spelat en betydande roll till exempel i litteraturen och konsten. Internationellt sett är det exceptionellt att utgifterna för dagstidningar och tv-licens hos oss täcks av utkomststödet.

Saari nämner biblioteken som ett bra exempel. I Finland kan den som inte har något annat ställe att gå till tillbringa tid på biblioteket. Det omfattande offentliga stödet för orkestrar är ett annat exempel. Den goda viljan till ett jämlikt bildningsarbete finns, men omsätts inte alltid i praktiken.

– Faktum är att kulturinstitutionerna i hög grad besöks av medelklassen. Den offentliga makten ser till att möjligheterna finns, men människornas förmåga att utnyttja dem varierar kraftigt. Om livet är en överlevnadskamp och präglas av knapphet har självbildningen inte högsta prioritet.

Saari påpekar att handlingskraften är en gruppegenskap.

– Människan är en precisionsmissil som tar sikte på soffan om inte gruppen uppmuntrar något annat. Det här inverkar mer än tjänstens pris eller tillgänglighet.  Den största användargruppen för kulturtjänster är medelklasskvinnor. Det beror på att medelklasskvinnor som grupp är benägna att utnyttja dessa tjänster och lockar med varandra.

Framtiden är splittrad

Det är dags för en tidsresa till 2117. Hur ser bildningssamhället ut om hundra år? Saari påminner oss än en gång om de två grundpelarna: samhällsgemenskapen och människornas förmåga att hantera information. Om hundra år står bägge inför stora utmaningar.

– De faktorer som präglar ett samhälle förändras snabbt. Hur ser till exempel hushållet eller familjen ut? Om du får ett långt liv kan du ha 5–6 långa parförhållanden och olika kombinationer av barn. Hurdan är din familj och din släkt? Lever du i ett vänskapssamhälle eller bland dina släktingar?

Saari tror att de verkligheter människor lever i kommer att differentieras och att många olika former av samhällstillhörighet kommer att uppstå. Inte heller hanteringen av information kommer att vara enkel eftersom mängden information med tiden blir enorm.

– En gränslös mängd information är tillgänglig till ett mycket förmånligt pris. Därför uppstår väldigt många olika sätt att utnyttja information, och det blir inte enkelt att enas kring någon enhetlig bildningsuppfattning.

Juho Saari 3
Enligt Juho Saari är det svårt, om inte omöjligt, att förutspå framtiden. Han tror ändå att vi om hundra år inte nödvändigtvis har någon enhetlig uppfattning av vad bildning innebär.

Utbildning lönar sig även i framtiden

Framtiden verkar både komplicerad och oberäknelig. Vilka råd skulle Saari ge dagens beslutsfattare, som bygger grunden för bildningssamhället år 2117? Åtminstone uppmanar han dem att satsa på utbildning.

– Även om vi ännu inte kan säga hurdan kunskap finländarna behöver om hundra år vet vi redan nu att kunskap behövs. Vi måste alltså lära människorna hantera information, och här spelar utbildningen en oerhört viktig roll.

Det väsentliga enligt Saari är en sunt kritisk inställning och en förmåga att bedöma informationens kvalitet.

– Väldigt ofta är systemen självkorrigerande, såsom Wikipedia. Men om det ligger i någons intresse att systematiskt producera felaktig information innebär det en oerhörd utmaning. Hur känner vi igen korrekt information?

Han ger ett exempel som kunde vara taget direkt ur en science fiction-bok.

– Om 30–50 år görs den här intervjun av en robot och svaren ges av en elektronisk avatar som jag försett med tillräcklig information om mig själv. Det hela tar bara några sekunder, men lurar vi varandra? Det kan vi ännu inte bedöma.

Mindre nätverk ersätter traditionella institutioner, vilket ytterligare komplicerar situationen. Tidigare framgick det tydligt när en nyhet kom från Yle, medan nyheter i dag dyker upp på Twitter, YouTube och Facebook. Saari tror att bildningen bibehåller sitt värde även i denna brytningstid.

– Det har alltid varit fallet. Till exempel har forskningen i folkdiktning fått en annan betydelse under decenniernas lopp. Vi lever inte längre i de tider då Kalevala behövdes för att bygga upp nationalstaten. Ändå har dess värde inte minskat.

Avslutningsvis har Saarela några tröstande ord för dem som känner obehag inför förändringarna – ord som också passar bra med anledning av jubileumsåret.

– Även mitt i denna omvälvning måste vi alla bo någonstans, och då är Finland inget dåligt alternativ. Vi kunde vara sämre lottade. Här har mycket arbete gjorts under århundradenas lopp, och vi har både kollektivt kapital och tillgångar att bygga på.

  • Text: Valtteri Väkevä
  • Foto: Liisa Takala

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga