31.5.2017


Bildningssamhället 2117, del 5: I framtiden kommer bildning att vara lika naturligt som att andas

Mika Aaltonen är en före detta toppfotbollsspelare som blev framtidsforskare. Han tror att byggandet av framtidens bildningssamhälle kräver väl underbyggda, nyskapande och modiga visioner.

Mika Aaltonen_Suomi100
Mika Aaltonen har varit framgångsrik inom många av livets delområden. Först var han toppfotbollsspelare och nu forskare med omfattande internationella nätverk.

Intervjun borde köra igång, men vi har ett litet problem: intervjuobjektet har försvunnit någonstans. Vi sitter på tumanhand med fotografen i caféet till Helsingfors universitets Kajsabibliotek, och ännu för en stund sedan var forskare Mika Aaltonen här och hämtade kaffe med oss.

Efter en stunds väntan dyker Aaltonen upp vid bordet med en tjock bok i näven: han har hunnit med lite ex-tempore inköp i bibliotekets bokhandel. Boken, som handlar om Alvar Aaltos karriär som bildkonstnär, ska han ha med sig hem.

Den överraskande avstickaren för att köpa böcker passar bra in i Aaltonens livsfilosofi: han strävar efter att varje dag utveckla både kropp och själ. Nu var det alltså lite kosttillskott för hjärnan som han råkade få tag i.

Aaltonen har varit framgångsrik i sina strävanden och fått goda resultat inom bägge delområdena.

Många minns honom som den första professionella fotbollsspelaren som representerade Finland på landslagsnivå åren 1982–1994. Aaltonen spelade en säsong för Inter Milan och var den första finländaren som skrev kontrakt med ett lag i Italiens högsta division. Under sin karriär hann Aaltonen också spela bland annat i Bologna FC och i Hertha Berlin.

Efter fotbollskarriären magistersexamen

Samtidigt som Aaltonen sparkade boll på gräsplaner runt om i världen höll han fast vid sina principer och utvecklade sin mentala sida. Aaltonen studerade först till magister och lyckades vid sidan av sin proffskarriär nästan få klar sin doktorsavhandling vid Åbo handelshögskola.

Att spela fotboll på toppnivå är ingen hobby. Hur i hela världen går det att studera vid sidan om?

– Visst går det. Träningarna tar bara två eller fyra timmar per dag, och i det skedet är man ännu ung, pigg och i god kondition. Allt hänger på hur man utnyttjar den resterande tiden. Men visst finns det ett socialt tryck på att man borde göra annat med sin tid, konstaterar Aaltonen.

Fotboll anses ofta vara en intellektuell sport. Enligt Aaltonen ger fotbollen ändå ingen direkt beredskap för en akademisk karriär, för fotbollsplanen kräver en helt annan typ av intelligens än universitetsvärlden.

– Som spel betraktat är fotbollen nog smart, eftersom där finns så många föränderliga delar: teknik, fysik , taktik och flera olika slags människor.

Vid toppuniversitetet kolliderar man med historien

Också Aaltonens akademiska karriär har en internationell prägel. Han har bland annat varit gästforskare vid tre olika universitet: London School of Economics, CNAM i Paris och Gregoriana i Rom.

Vid dessa lärosäten är det europeiska bildningsidealet och dess långa historia närvarande. Aaltonen berättar att man vid CNAM exempelvis är stolta över att den franska revolutionen fick sin start där.

– I Rom träffade jag flera av katolska kyrkans futurister. En diskussion med ordföranden för gregorianska stiftelsen började då denna lade den gregorianska kalendern på bordet och berättade att den här utvecklades där i huset bredvid. Sedan började vi diskutera jesuiternas doktrin.

Aaltonen är medlem av den brittiska organisationen Society of Arts och är grundare av dess underavdelning för Östersjöområdet.

– Det handlar om en upplysningsorganisation som är 260 år gammal och där bland andra Karl Marx och Adam Smith varit medlemmar. Så inleder de sin presentation av organisationen och frågar sedan vad har du att tillföra oss?

Blicken mot framtiden

I den akademiska världen är Aaltonen främst känd som framtidsforskare. Efter att ha disputerat som ekonomie doktor ledde han i fem års tid Helsingforskontoret till Åbo universitets institution för framtidsforskning.

Vid sidan av detta har han sedan länge samarbetet med dansken Rolf Jensen. Jensen publicerade år 1999 det bästsäljande verket The Dream Society, som gjorde honom till en av världens mest kända framtidsforskare.

– Vi träffades på ett seminarium där vi båda föreläste. Jag gick fram för att tacka honom och sa att hans föredrag var både underhållande och visionärt. Jag sa att det verkar som att du har läst lingvisten A.J. Greimas. Rolf konstaterade att jag är den enda människa som någonsin sagt så.  Det var början på vårt samarbete.

Aaltonen och Jensen har tillsammans skrivit två böcker: Mr & Mrs Future ja 5 suurta kysymystä (2012) och The Renaissance Society (2013). För närvarande utvecklar de igen ett nytt koncept för att visionera fram framtidens värld.

– Vi talar där om två saker. Den första är  ”battlefields of tomorrow” och den andra ”engines of the future”. Vi presenterar tre slagfält, där kampen mellan människor, företag och stater kommer att föras i framtiden. Vi funderar över vilka maskiner, redskap, händelser, fenomen och människor som kommer att forma framtiden, berättar Aaltonen.

Mika Aaltonen_pöydän ääressä
Aaltonen tror inte på idealiska lösningar som kan tillämpas var som helst i världen. Man måste alltid beakta den lokala kontexten.

Nu blir det komplext

Aaltonen är inte särskilt entusiastisk över stämpeln som framtidsforskare. Hellre skulle han i denna intervju tala om exempelvis komplexitet. Ursäkta, vad?

– Komplexitet innebär att vi inte ska tänka på framtiden som någon slags avlägsen morgondag. Framtiden är denna stund, den finns i de val och de beslut vi hela tiden gör.

Aaltonen anser att komplexiteten är essentiellt förknippad med kontextualitet och tids- och platsbundenhet. Som ett exempel nämner han ledarskapslitteratur som ofta inte alls beaktar dessa aspekter.

– I dessa verk presenteras idealiska lösningar på olika situationer och oftast härstammar dessa lösningar från USA:s öst- eller västkust. Sedan tillämpas dessa saker på samma sätt på olika ställen i världen. Och det slutar med att man får huvudvärk när den grejen trots allt inte visade sig funka så bra hos oss.

Utan ekonomi och samhälle ingen bildning

Via komplexiteten närmar sig Aaltonen också temat för denna intervju, det vill säga bildningen och bildningssamhället.

– Jag vill inte föra någon idealistisk debatt där man pratar om enbart bildning i sig. För mig är det viktigt att diskussionen förs i en kontext, förklarar han.

Så blir det också. När man frågar Aaltonen hur han definierar bildning ritar han först med fingret upp tre cirklar på cafébordet. Dessa representerar bildning, ekonomi och samhälle. Aaltonen anser att alla tre är beroende av varandra och att det inte är lönt att fokusera på bara en "silo".

Sedan följer ett långt inlägg om den nedförsbacke som den finländska ekonomin befinner sig i: försämringen av försörjningsbalansen, skuldsättningen och exportindustrins ålderdomliga struktur.

Enligt Aaltonen beror den svaga ekonomiska utvecklingen delvis på stela strukturer: institutioner och intressegrupper som bevakar sina egna intressen och förhindrar den förändring som vi är i skriande behov av. Och härifrån kommer vi slutligen in på bildningens betydelse. Intelligentian är nämligen den som kan främja samhällelig förändring.

– För att kunna ändra ett system av det här slaget krävs externa informationskällor och oberoende och kritiska tänkare, summerar Aaltonen.

Han konstaterar ändå att det är väldigt svårt för intelligentian att ändra på saker. Det här har forskare och universitetsmänniskor både i Finland och utomlands märkt.

– Institutioner, förbund och släkter har  befäst sin position sedan så långt tillbaka i historien att det inte alltid går att hitta argument som skulle få dem att ändra uppfattning.

Bildningssamhället inkluderar medborgarna

Hur skulle alltså Aaltonens dröm om bildningssamhället se ut, om han fick igenom sina förändringar? Aaltonen säger att det framförallt skulle basera sig på ärlighet, öppenhet och kritiskt tänkande. I bildningssamhället bör man också kunna diskutera svåra frågor.

– Såsom Locke sa: transparens och rättvisa är de värden som behövs för att samhället ska kunna utvecklas. Först kommer ärlighet och transparens vilket leder till välfärd. Inte så att vi först strävar efter tillväxt och vinst, och att dessa skulle leda till välfärd.

I synnerhet inom beslutsfattandet vore det enligt Aaltonen skäl att skärpa sig.

– Med den representativa demokratins mandat har det grundats institutioner som för vår räkning fattar beslut i frågor istället för att människorna skulle kunna fatta beslut om sina egna liv. Det är nästan en illusion om demokrati. Det här har i sin tur lett till att människor inte längre upplever politiken som sin egen.

Aaltonen konstaterar att det med tanke på samhällets förnyelse skulle vara viktigt att inkludera alla människor.

– Jag är av den åsikten att man kan fråga människor om annat än vem som dansar eller sjunger bäst. Man kan fråga dem om rent konkreta frågor som berör deras egna liv.

Aaltonen har länge samarbetat med Stefan Berghaim från Tyskland, som leder en tankesmedja som fokuserat på hur man kan förbättra människornas livskvalitet. De har bland annat funderat över hur ett gott samhälle är strukturerat. Därifrån kommer begreppet ”seldom heard voices”. Det syftar på människor som sällan får sina röster hörda i beslutsfattandet. I Tyskland har dessa människor redan involverats i beslutsfattandet, men här i Finland behöver vi ännu jobba på saken.

– Låt oss som exempel ta det finländska pensionssystemet, där beslutsfattarna är över 50-åriga män. Men själva systemet omfattar ändå män och kvinnor och flera olika generationer. Det finns inte enbart till för pensionärerna. En hållbar lösning vore en sådan som skulle involvera många olika slags människor.

Då sätts frågan i sin kontext. Aaltonen sammanfattar det ideala bildningssamhället som ett socialt och moraliskt rättvist samhälle, vars primära mål inte är ekonomisk tillväxt utan en tillväxt som baserar sig på hållbarhet.

– Då är vi nära bildningssamhällets ideal.

Svindlande framtidsvisioner behövs

Avslutningsvis riktar vi blicken hundra år fram i tiden. Hur ser det finländska samhället ut då? Aaltonen konstaterar att det även för en framtidsforskare är svårt att förutse hur läget ser ut så långt fram i tiden, eftersom antalet variabler blir enormt.

– Likväl är det viktigt att vi verkligen tänker långsiktigt. Om vi bara tänker ett kvartal, ett år eller en valperiod i taget skjuter vi i själva verket bara nuet framför oss som det är. Om vi vill ha något annat måste vi komma på vad detta andra kunde vara.

Som ett exempel tar Aaltonen science fiction, som med sina fiktiva framtidsscenarion har påverkat människornas fantasi. Vilket i sin tur har lett till verkliga uppfinningar. Bilarna flyger inte ännu, men nästan alla av oss har redan en telefon i fickan som går att använda för videosamtal

Som ett annat exempel på en fungerande framtidsvision nämner han det kommunistiska manifestet.

– Det definierade vardagen för en väldig massa och fick därför en så stor genomslagskraft. Det visade hur viktigt det är med en träffande, grundlig och faktabaserad framställning av hur livet vi lever ser ut nu och hur vi borde leva framöver.

Mika Aaltonen_Kaisa-talossa
Aaltonen anser att varje generation borde klara av sina utmaningar med de resurser som står till deras förfogande och inte skjuta problemen framför sig till sina barn och barnbarn.

Utmanaren ser sig i spegeln

Hurdana visioner behöver vi då på vår färd mot bildningssamhället år 2117. Vilket ämne borde man nu skriva ett manifest om? Aaltonen anser att samhällets största framtidsutmaning är hållbar utveckling.

– För första gången i mänsklighetens historia möter vi vår svåraste motståndare när vi ser oss i spegeln på morgnarna. Vi har bekämpat sjukdomar och vilda djur men nu borde vi klara av att leva och konsumera och arbeta på ett sådant sätt att planeten hålls vid liv. Alla organismer som förstör sin livsmiljö förstör slutligen också sig själva.

För att undgå undergång behöver vi just bildning, anser Aaltonen. För att reformer ska kunna ske behövs medvetna och välinformerade medborgare.

– Information hjälper individer att fatta beslut som är mer välunderbyggda och hållbara både ur ett personligt och samhälleligt perspektiv.

Aaltonen tror att vi i fråga om bildning ännu kommer att få se svindlande utvecklingssprång.

– I framtiden kommer lärande att vara lika naturligt som att andas och människornas kunnande härrör ur det liv som de lever. Studierna sker inte så mycket i skolor och andra institutioner utan snarast i vardagen, förutspår Aaltonen.

  • Text: Valtteri Väkevä
  • Foto och video: Liisa Takala

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga