15.3.2016

Jag är en tjänsteman, del 3: Biträdande polischefen viftar inte med batongen 

Biträdande polischef Antero Rytkölä är en tjänsteman som hellre tar tåget än ”svarta majan”.

Antero Rytkölä 3
Från fönstret i Antero Rytköläs arbetsrum ser man en livligt trafikerad väg och Tammerfors busstation. Rytkölä tycker att det är fint att polisstationen finns mitt bland folket.

När man ser Antero Rytköla på gatan är det få som tänker att där går en tjänsteman. Polisens tjänsteuniform för genast tankarna till brottsutredningar och upprätthållande av ordningen, men Rytköläs jobb går inte ut på att jaga brottslingar med polisbil. Biträdande polischef är en administrativ tjänst.


En typisk arbetsdag för Rytköla låter som vilken kontorsarbetares som helst: gå på möten, svara på e-post och skriva dokument.


– Jag ansvarar för tillståndsförvaltningen vid polisen och hjälper polischefen med att leda polisinrättningen, berättar Rytkölä om sina arbetsuppgifter.


Han arbetar vid polisinrättningen i Inre Finland, vars verksamhetsområde omfattar Birkaland och Mellersta Finland. Den här regionen har nästan 800 000 invånare.

Polisen får se många slags livsöden

Rytköläs arbete skiljer sig från många andra tjänstemäns jobb i och med att han har 120 underlydande som arbetar vid 16 olika verksamhetsställen. Han försöker träffa dem regelbundet. Det blir många resedagar, och han åker oftare med Intercitytåg än med polisbil.


 – Jag försöker besöka också de minsta polisstationerna minst två gånger om året. Personalen vill fortfarande att chefen ska vara fysiskt närvarande, trots att det i dag finns videokonferensutrustning och dylikt.

Antero Rytkölä 2
Biträdande polischefen har underlydande på sexton olika verksamhetsställen. Att besöka dem tar tid, och han hinner inte sitta vid sitt skrivbord varje dag.

När man träffar medarbetarna krävs ibland särskild finkänslighet.


 – Poliserna får ibland se ganska tragiska saker i sitt jobb. Chefen behövs för att man ska kunna handskas med de här händelserna efteråt. Yrkeskunniga poliser kan förstås hantera praktiska situationer, men de vill få bekräftat av chefen att allt gick till som det skulle.


Rytkölä är också förtroendeman för Akavamedlemmarna vid polisen och vice ordförande för Juristförbundets styrelse. De här uppdragen ökar antalet resedagar. Totalt blir det ungefär hundra om året.

Polisarbetet är också internationellt

När Rytkölä inte är ute och reser sitter han i sitt arbetsrum på första våningen på Tammerfors huvudpolisstation. Genom fönstret ser man busstationen och en livligt trafikerad väg. Ovanpå ett skåp i arbetsrummet finns en samling olika polismössor. De är souvenirer från hans utlandsresor.

Antero Rytkölä 4
Poliser brukar ta med sig sitt lands uniformsmössa vid besök utomlands. Rytkölä har så många att de kan kallas en samling. I handen har han en gendarmkeps från Frankrike.
Men biträdande polischefen reser inte utomlands enbart för mössornas skull. Internationellt samarbete är i dag en del av polisens vardag. Globaliseringen har också nått Birkaland och Mellersta Finland.

– Brottslighet, störningar och säkerhetsrisker är rörliga och gränsöverskridande företeelser. Det är bra att få en inblick i vad som sker i andra länder. Utifrån det kan man sedan bedöma om samma saker kan hända också i Finland.

Asylsituationen håller polisen sysselsatt

Under det gångna året har finska polisens arbete blivit mer internationellt. Orsaken är asylsituationen.  I fjol kom 32 000 asylsökande till Finland. Rytkölä minns att den högsta siffran tidigare var 6 000 personer.


Polisen ansvarar för asylprövningen, som görs för att fastställa de asylsökandes identitet och varifrån de kommer. Alla sökandes signalement registreras också.


Rytkölä säger att det tidvis är tungt för honom att följa den offentliga debatten om asylsökande.


– Jag är bekymrad över de överdrifter som förekommer i bägge riktningar. Det känns som att budskapen missförstås väldigt lätt.


Biträdande polischefen måste hålla tungan rätt i mun.


– Man ska inte piska upp folks rädslor men inte förringa dem heller. Polisen utgår från att man vid stora förändringar alltid bör analysera om de påverkar säkerhetsläget.

Antalet poliser minskar

Att reda ut asylsökandenas bakgrund har tärt på polisens redan knappa resurser.


– Vi var helt överbelastade redan för ett år sedan. Och så kom det här. I offentligheten har man nu klagat på att trafikövervakningen har minskat på sista tiden. Men man måste dra ner på något när resurserna inte räcker till.


Enligt Rytkölä är Finland det enda västlandet där antalet poliser har minskat på sista tiden. Under de senaste tio åren har antalet minskat med några hundra personer. För närvarande finns det cirka 7 000 poliser.


– I förhållande till folkmängden är antalet hälften mindre än i Sverige.  Jag tycker att det är oroväckande.

Skäll inte på tjänstemännen

Tjänstemännen beskylls ofta för att de följer lagar och regler alltför noggrant. Polisen kritiseras för samma sak.


– Vårt arbete bygger på att vi följer Finlands lagar. Den som kritiserar en tjänsteman av den anledningen skäller på fel person. Det är ju riksdagen som stiftar lagarna, kommenterar Rytkölä.


Han har också ett råd till den som klagar över polisens verksamhet: det lönar sig att fundera på varför någon lag ursprungligen har stiftats.


– Ta till exempel viktbegränsningarna för fordon. Man förstår dem bättre om man inser att broarna bara håller för bilar av en viss vikt. Om tyngre fordon än så rör sig på vägen blir det dyrt för samhället.

  • Text: Valtteri Väkevä
  • Bilder: Liisa Takala



print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga