10.2.2016

Jag är en tjänsteman: Men vad gör tjänstemän egentligen?

Akavas nya artikelserie presenterar finländska tjänstemän och deras arbete. Först försöker vi dock tillsammans med Risto Kangas från FOSU reda ut varför tjänstemännen har så dåligt rykte.

 
Risto Kangas
- Bilden blir snedvriden om man bara uppfattar tjänstemän som slipsnissar, konstaterar Risto Kangas. Också han fotograferades denna gång utan slips.

Om man skriver in ”virkamies” – det finska ordet för tjänsteman – i Googles bildsökning föreställer ett av första sökresultaten en slipsförsedd man som tar en tupplur vid sitt skrivbord med fötterna på bordet.
 
Inte heller i diskussionsspalten Suomi24 går det bra för tjänstemännen, som omnämns i över 26 000 diskussioner. Dessa beskriver tjänstemännen som dumma, inkompetenta i sitt arbete och stående ovanför lagen. Och detta är bara saldot från den första sidan med sökresultat.
 
Vad beror ett så här dåligt rykte på? Låt oss fråga Risto Kangas vid Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade rf, som arbetar med att bevaka tjänstemännens rättigheter.

Är ryktet välförtjänt?

Kangas tror att tjänstemännens dåliga rykte kan härstamma redan från tiden före självständigheten.
 
– I tiderna kom de kulturella, samhälleliga och ekonomiska influenserna till oss från Sverige och Ryssland. Förvaltningsspråket var då något annat än finska. På så sätt uppkom en bild av att där någonstans sitter de där som är högre utbildade, lärda och som vet bättre, säger Kangas.
 
Tjänstemännen har för länge sedan klivit ner från sin piedestal, men ryktet om deras arrogans är fortfarande seglivat. Likaså bilden av någon som tar tupplurar på sitt kontor medan staten försörjer honom. Hur kommer det sig att tjänstemän också ses som latmaskar?
 
– Det kan delvis bero på att man i Finland alltid har värderat fysiskt arbete högt. ’Du ska tjäna ditt bröd i ditt anletes svett’.  Vissa tillägnade attityder är inte lätta att ändra på. Bildning har under gångna tider gjort det möjligt att undvika ohejdat med kroppsarbete.
 
Prydligt inomhusarbete har alltså inte setts som riktigt arbete, utan snarare som att man försöker slippa jobba. Kangas säger att nutida tjänstemän ligger i och jobbar på samma sätt som alla andra kontorsanställda. Senast i och med de olika sanerings- och produktivitetsprogrammen finns det inte längre någon tomgång.
 
– Personalen har minskat och nya arbetsuppgifter kommit till. Vi arbetar långa dagar.
 
Men allt kan ändå inte skyllas på historien. Kangas konstaterar att tjänstemännen delvis också har förtjänat sitt rykte. Ibland håller man för hårt fast vid olika regler och direktiv. Man hänvisar till sitt tjänstemannaansvar och det känns som att det sunda förnuftet glöms bort. Ibland fastnar ärenden i byråkratins kvarnar i åratal.
 
– Det här ger intrycket av att vi trycker ner medborgarna fast vi borde arbeta för deras bästa.

Den finländska tjänstemannen anses vara pålitlig och någon korruption förekommer inte i Finland. 

Få bär slips

De negativa associationerna som hör ihop med ordet tjänsteman härstammar ibland också från missförstånd. Få vet nämligen vilka alla som är tjänstemän. Mångfalden av arbetsbeskrivningar är större än man kan föreställa sig.
 
För det första: tjänster finns inom staten, kommunerna och församlingarna, men tjänstemän arbetar enbart inom den statliga sektorn. Inom kommunen talar man om tjänsteinnehavare. Om detta finns bestämmelser i lag.
 
Det finns ca 69 000 statliga tjänstemän. Av dem arbetar uppskattningsvis 40 procent med säkerhet: inom försvarsmakten, polisen eller inom gränsbevakningen. Det är dock få som tänker på att officerer och poliser är tjänstemän.
 
– Bilden blir snedvriden om man bara uppfattar tjänstemän som sådana här slipsnissar, konstaterar Risto Kangas och fingrar på sin slips.
 
Drygt 30 procent av tjänstemännen arbetar inom näringsverksamhet, forskning och rättsväsende. 15 procent av personalen arbetar med verksamhet på ministerienivå, inom statsfinanserna samt inom försäkrings- och finansieringstjänster. Resten arbetar huvudsakligen inom undervisnings-, kultur- och förvaltningstjänster.
 
Det finns cirka 115 000 kommunala tjänsteinnehavare, vilket motsvarar 27 procent av de kommunalanställda. Lärarna är den största yrkesgruppen. Därefter följer bl.a. läkare, socialarbetare, brandmän och folk i diverse chefsuppgifter. Ganska få slipsbärare där också.

Lönen stiger inte

Den senaste tiden har tjänstemännens ständigt stigande löner diskuterats. I ljuset av statistiken ser det ut som om medelinkomsten inom den statliga sektorn har ökat år efter år. Enligt Kangas är statistiken vilseledande.
 
– Det beror bland annat på att statens funktioner har privatiserats och man har avskedat personal med hård hand. De som fallit offer för saneringarna är de som ägnat sig åt utförande arbete.
 
Medelinkomsten har alltså höjts eftersom de kvarvarande är förhållandevis fler högavlönade experter än tidigare.
 
Några stora löneförhöjningar har inte gjorts någonstans under de senaste åren. Vid staten är medellönen cirka 3 500 euro i månaden och inom den kommunala sektorn cirka 3 100.

Försvinner tjänstemännen?

I framtiden kommer det sannolikt att finnas allt färre tjänstemän. I synnerhet inom kommunerna vill man bli av med tjänsteförhållandena. En orsak är att hela processen med att tillsätta en tjänst med potentiella överklaganden ofta orsakar mycket arbete och möda.

– Exempelvis att utse en lärare till en tjänst förutsätter tjänsteval, vars resultat kan överklagas. Trots att resultatet oftast kvarstår oförändrat består besvärsprocessen av många olika steg och är arbetsdryg.

Kangas tror ändå att anställda i tjänsteförhållande kommer att behövas även framöver. Det är en förutsättning när man utövar offentlig makt i tjänsten. Tjänstemännen agerar under tjänstemannaansvar och deras beslut kan överklagas.
 
– Det är en fråga om medborgarnas rättsskydd.

  • Text: Valtteri Väkevä
  • Bilder: Liisa Takala




print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga