17.1.2014

Långsiktiga saker

Pensionerna är långsiktiga saker. Pensionsinkomsterna och -avgifterna är nu något så när i balans, men hur ser det ut om 50 år? I de nyligen inledda pensionsförhandlingarna smids planer för Finland ända in på 2070-talet.

Då tidshorisonten ligger tiotals år framåt i tiden, är det svårt att uppfatta varför det skulle vara bråttom med att införa förändringar. Hur mycket borde man således nu fundera på de framtida pensionerna eller oroa sig för dem?

 

Arbetstagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer FFC, STTK, Akava och EK har åter börjat dryfta pensionerna. Organisationerna avser att nästa höst presentera en gemensam syn på hur pensionssystemet borde förbättras. Därefter kommer politikerna med i bilden: den riksdag som väljs år 2015 fattar slutligen beslut om vilka regler som ska följas i pensionsfrågorna från år 2017 och framåt.

 

Nu är pensionssystemet något så när i balans. De pensionsavgifter som arbetstagarna och arbetsgivarna betalar inhämtar i det närmaste lika mycket pengar som varje månad behövs för utbetalningen av arbetspensionerna. Men inte helt: från de första månaderna år 2013 har pensionsutgifterna inom den privata sektorn för första gången under arbetspensionssystemets 50-åriga historia överskridit de intäkter som inflyter från pensionsavgifterna. Skillnaden betalas med avkastningen på pensionsplaceringarna (se vidstående bakgrundsartikel). Inom den offentliga sektorn kommer det tillsvidare in mer i pensionsavgifter till kassan än vad som betalas ut i form av pensioner. Men också där är trenden densamma som inom den privata sektorn.

 

”Pensionerna är långsiktiga saker, varför det också lönar sig att titta på pensionssystemets balans långt in i framtiden”, påminner direktören för analysfunktionerna Reijo Vanne från Arbetspensionsförsäkrarna Tela. Tela är en intresseorganisation för samtliga arbetspensionsförsäkrare som tillhandahåller lagstadgat arbetspensionsskydd.

Många goda skäl för en reform

Det finns många skäl att reformera arbetspensionssystemet. Ett är ett rent spel mellan generationerna: det är rimligt att utgå ifrån att pensionsavgifterna och den förväntade pensionen står i rättvis proportion till varandra.

 

En annan orsak är pensionsavgifterna: de får inte bli orimligt höga. Arbetspensionsavgifterna inverkar på kostnaderna för sysselsättningen och därigenom på arbetsplatserna. Och ju högre den arbetspensionsavgift som uppbärs på lönen är, desto mindre får löntagaren i handen under sin arbetskarriär. Med nuvarande bestämmelser skulle ArPL-avgiften stiga till cirka 25 procent av lönesumman, dvs. de löner som betalats till arbetstagarna sammanlagt, kring år 2020. Efter år 2050 skulle man bli tvungen att höja beloppet ytterligare med en knapp procentenhet. Nu år 2013 ligger vi på knappt 23 procent. 


Arbetsmarknadsorganisationerna har avtalat om avgiftsnivån fram till år 2016 och om de framtida avgifterna förhandlas som en del av arbetet med pensionsreformen.

 

”Den viktigaste orsaken är emellertid att en allt mindre andel av befolkningen förvärvsarbetar och en allt större andel står utanför arbetslivet. Hur mycket människorna arbetar, betalar skatter och pensionsavgifter, är viktigt”, betonar Vanne.

 

Mängden utfört arbete och pensionerna är tätt anknutna till varandra. Om lönesumman minskar, minskar beloppet av de pensionsavgifter som är bundna till lönen. Ju fler som arbetar, desto mer betalar de och deras arbetsgivare i skatter och pensionsavgifter. Med pensionsavgifterna finansieras pensionerna för dem som är pensionerade just då, och med skatterna övrig social trygghet och offentliga tjänster överlag. Om många individer står utanför arbetslivet och endast få arbetar, står vi förr eller senare inför problem.

 

Siffrorna talar sitt karga språk. För ett par år sedan, dvs. 2011, var förhållandet 62 personer i åldern under 18 år och över 65 år mot 100 personer i arbetsför ålder, berättar Statistikcentralen. Om sju år är antalet individer som måste försörjas enligt prognoserna 75 och år 2060 rejält över 80. Och förstås är inte alla 18–64-åringar i arbetsför ålder yrkesverksamma, utan de t.ex. studerar, är föräldralediga, gör värnplikten eller är arbetslösa. Och pensionerade. För närvarande är förhållandet i hela befolkningen sex förvärvsarbetande mot cirka åtta utanför arbetslivet.

 

Reijo Vanne lägger fler siffror på bordet:

 

”Vi går i ålderspension i genomsnitt vid 63,5 års ålder, men var tredje slutar sin arbetskarriär med sjukpension. Detta sänker den genomsnittliga pensioneringsåldern väsentligt. Nu är denna siffra 60,9 år. Det gemensamma målet i trepartsförhandlingarna är 62,4 år fram till 2025.”

 

Och ännu några siffror till. Tiden i pension – sjukpensionerna medräknade – är nuförtiden cirka 22 år. Då pensionssystemet skapades på 1960-talet, hann den som gick i pension i genomsnitt vara pensionerad mindre än femton år.

Livslängden ökar i rask takt

Pensionssystemet fungerar förutsägbart. Vi har uppgifter och kalkyler för flera årtionden framåt. En nuvarande 20-åring kan med relativt god precision sluta sig till hur hans eller hennes pensionsframtid kommer att se ut. Med nuvarande bestämmelser ser den ut så är: den ökande livslängden höjer åldern för uttag av full pension till 65 ̶ 66 år.

 

”Enligt de nuvarande antagandena om ökningen av livslängden skulle pensionen för 20-åringen kanske vara litet på 40 procent av medellön då han eller hon ska gå i pension”, uppskattar Vanne.

 

Hänvisningen till den ökande livslängden hänför sig till den s.k. livslängdskoefficienten, som infördes år 2010. Den börjar reducera pensionens belopp vartefter som människornas förväntade livslängd ökar. Och den ökar i rask takt. I samband med den föregående pensionsreformen år 2005 uppskattade man att en 62-åring som närmar sig pensionsåldern år 2050 lever tre år längre än sina jämnåriga i början av 2000-talet. Statistikcentralen förutspår emellertid nu ett 7,5 år längre liv.

 

Av detta följer en fråga som måste dryftas i samband med reformen. När livslängdskoefficienten utformades uppskattade man att den skulle minska de pensioner som beviljas år 2050 med cirka 12 procent. De nyaste prognoserna visar däremot på närmare 20 procent. Det är redan en hel del.

Arbetskarriären bestämmer pensionen

Många tänker sig att pensionsnivån är cirka 60 procent av lönen. Saken är emellertid inte så enkel. Pensionsnivån beror på hur många arbetsår personen har bakom sig före pensioneringen. Då pensionssystemet infördes räknade man med att 40 år i arbete ger full pension. Arbetskarriärerna har emellertid i allmänhet varit kortare än så. Människorna har i genomsnitt bakom sig en 35 år lång arbetskarriär när de går i pension.

 

Pensionerna för dem som gått i pension på ”normalt” sätt har legat nära 60 procent av förvärvsinkomsten under tiden i arbete. För den enskilda individen är det ofta en statistisk illusion, eftersom arbetskarriärerna är mycket olika. Studier, för en del tider av arbetsoförmåga och för många perioder av arbetslöshet förkortar tiden i arbete. En lång arbetslöshet känns tyvärr också i pensionen, eftersom pension tjänas in mindre under arbetslöshetstiden än under tiden i arbete. Och om vårdledigheten räckte över ett år före år 2005, syns också det i pensionen.

 

Pensionsåldern är nuförtiden flexibel. Man kan gå i pension i åldern 63–68 år och det finns ingen allmän målsatt nivå för pensionen.

 

  • Text: Riitta Gullman

print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga