27.5.2014


Nästan varannan högutbildad över 40 år upplever stress i arbetet

Nästan hälften av alla 40 år fyllda högutbildade löntagare upplever sådan brådska och stress i arbetet som påverkar deras arbetshälsa, visar Akavas utredning som baserar sig på material från Statistikcentralens arbetskraftsundersökning 2013. Undersökningen visar att belastning av denna typ är nästan tio procentenheter vanligare bland högutbildade än bland andra.

 

De arbetstagare som upplever belastning har 9,5 sjukdagar om året. Det är dubbelt fler än antalet sjukdagar bland arbetstagare som inte upplever brådska och stress i arbetet.

 

– Siffrorna berättar om arbetslivet i Finland år 2013. Utredningen avslöjar den bistra sanningen att pensionsmatematiken i sig inte hjälper människor att förlänga sina yrkesbanor. Faktum är att hälften av alla akavamedlemmar som fyllt 40 år belastas i arbetet på grund av brådska och stress i arbetet! Det är absolut nödvändigt att vi i förhandlingarna om yrkesbanor och pension avtalar om praktiska åtgärder för att förbättra arbetshälsan, säger ordförande Sture Fjäder.

 

Undersökningen visar enligt Akava obestridligt att informationsarbete har en hög belastningsfaktor och kan vara svårt att hantera.

 

– Mycket återstår att göra i organiseringen av expertarbetet och personaldimensioneringen, men tillsvidare har arbetsplatserna inte riktigt kunnat åtgärda de här problemen, säger direktör Maria Löfgren.

Kvinnor belastas mer än män

Enligt undersökningen belastas högutbildade kvinnor i arbetet mer än män. 52 procent av 40 år fyllda kvinnor och 42 procent av männen upplever sådan brådska och stress i arbetet som påverkar deras arbetshälsa. Av de kvinnor som arbetar över 48 timmar i veckan upplever 54 procent belastning, av männen 53 procent.

 

– Det kan inte förklaras med till exempel för långa arbetsdagar, eftersom männen förefaller göra längre arbetsveckor än kvinnorna. Kvinnorna tar än i dag mer ansvar än männen för vården av barn och anhöriga och skötseln av hemmet, så de är kanske tvungna att utföra samma arbetsmängd i en hårdare takt. I vilket fall som helst är det oroande att högutbildade kvinnor upplever så mycket stress i arbetet, säger Löfgren.

 

Enligt arbetskraftsundersökningen hanterar de akavamedlemmar som arbetar på deltid brådskan och arbetspressen bättre än de som arbetar på heltid. Skillnaden är 12 procentenheter till fördel för de deltidsarbetande. Det betyder att man kan förlänga yrkesbanorna genom att förkorta arbetstiderna.

 

– Den största utmaningen i förlängningen av yrkesbanorna är alltså att tillsammans med arbetsgivarna hitta en gemensam syn på den direkta kontakten mellan arbetshälsa, långa yrkesbanor och effektivt arbete. I den allt hårdare konkurrensen ökar värdet av kompetent och välmående personal. De arbetsgivare som satsat på detta ligger bra till, konstaterar Löfgren.

Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar har stigit

Ett glädjande resultat i arbetskraftsundersökningen är att sysselsättningsgraden bland 60–64-åringarna stigit bland alla löntagare åren 2008–2013. För alla andra åldersgrupper har den sjunkit.

 

– Det är ett tydligt tecken på att de beslut som fattades i pensionsreformen 2005 har sporrat arbetstagare som uppnått pensionsåldern att stanna kvar i arbetslivet. Sådana sporrar behöver vi allt flera av när befolkningen åldras, säger Fjäder.

 

De äldre arbetstagarna lider ändå fortfarande i oroväckande mån av brådska och stress i arbetet.


– Om detta belastningsmoment inte fås under kontroll kommer arbetsoförmågan att öka. Effekterna av det förbättrade sysselsättningsläget går då förlorade, varnar Fjäder.

Arbetsbelastning, enligt kön och ålder


Mer statistik (på finska) finns på adressen www.akava.fi/kuormittavuus

 

Mer information:

Ordförande Sture Fjäder, tfn 0400 609 717

Direktör Maria Löfgren, arbetslivsfrågor, tfn 040 568 2798


Se videon "Kuormittaako asiantuntijatyö?"

Akavas direktör för arbetslivsfrågor Maria Löfgren poängterar, att informationsarbete har en hög belastningsfaktor och kan vara svårt att hantera. Videon är finskspråkig.




print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga