5.9.2016

Vad gör förtroendemännen egentligen?

I Akavas nya artikelserie intervjuas förtroendemän. Vi vill börja med att ta reda på vad deras arbete egentligen består av.

Teemu Hankamäki Jarmo Niskanen
YTN:s generalsekreterare Teemu Hankamäki (t.v.) och FOSUs organisationschef Jarmo Niskanen uppmuntrar till förtroendeuppdrag som ger ett nytt perspektiv på den egna arbetsplatsen.

Under de senaste åren har förtroendemännen framträtt flitigt i både tidningar och tv-nyheter. Orsaken är den kärva ekonomin och de många samarbetsförhandlingarna.

När någon sägs upp är det vanligen förtroendemannen som kommenterar på arbetstagarnas vägnar. Det har kanske gett intryck av att förtroendemannens huvudsakliga jobb är att representera arbetstagare i samarbetsförhandlingar vid uppsägning på ekonomiska eller produktionsmässiga grunder. Det stämmer ändå inte.

– Det är bara en liten del av förtroendemannens uppgifter. Förtroendemannen ska vara en länk mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Målet är att uppnå ett gott samarbete och undvika konflikter. Utgångspunkten är alltså mycket positiv, säger Jarmo Niskanen, organisationschef vid Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf.

Teemu Hankamäki, generalsekreterare vid De Högre Tjänstemännen YTN, instämmer.

– Arbetet borde handla om helt andra saker än samarbetsförhandlingar. Tyvärr har det under de senaste åren särskilt inom den privata sektorn väldigt långt handlat om just det. Förhandlingar är energikrävande och det går lätt så att det övriga positiva samarbetet hamnar i skymundan, påpekar han.

Vi har bjudit in Niskanen och Hankamäki till samma bord för att få höra mer om förtroendemännens andra uppgifter. Niskanen står för den offentliga sektorn, Hankamäki för den privata.

Förtroendemannen är en stödperson

Här kan man konstatera att det är omöjligt att fastställa en enda arbetsbeskrivning för förtroendemännen. Uppdragen varierar i hög grad beroende på arbetsplats och titel.

På stora arbetsplatser väljs bland alla förtroendemän en huvudförtroendeman, som bär det övergripande ansvaret och representerar hela personalen. De arbetar i huvudsak inom den offentliga sektorn.

Om branschen saknar kollektivavtal kan man välja en så kallad förtroendefullmäktig, som har något snävare befogenheter och rättigheter än en förtroendeman. De finns framför allt inom den privata sektorn.

Bägge experterna framhäver att förtroendemannens viktigaste uppgift är att övervaka att kollektivavtalen och de lagar som gäller arbetslivet följs på arbetsplatsen. Detta var en gång i tiden grunden till själva arbetsbeskrivningen.

Jarmo Niskanen
Jarmo Niskanen, som har lärarbakgrund, har många års erfarenhet av arbete som förtroendeman. Han har också varit huvudförtroendeman.

– Hela systemet kom i gång i och med att avtalssamhället etablerades. Man behövde förtroendemän för att på arbetsplatserna nå konsensus bland arbetstagare och arbetsgivare i fråga om arbetsavtalen. De övervakade att avtalen följdes, berättar Niskanen.


I dag är förtroendemannen också en stödperson.

– Han eller hon är en axel för arbetstagarna att luta sig mot i många situationer. Redan titeln är beskrivande. Till uppgiften väljs en person som man har förtroende för. Förtroendemannen är ett stöd till exempel när det blir problem på arbetsplatsen, säger Niskanen.

Förtroendemännen har också ofta stor kunskap om tjänste- och arbetskollektivavtalen och arbetslagstiftningen, och de ger råd i frågor som gäller dessa. Ofta sköter de också rekryteringen till sitt fackförbund och informerar om fackförbundets verksamhet.

En väsentlig del av förtroendemannens arbete är att representera arbetstagarna när olika slag av lokala avtal ingås på arbetsplatsen. Mindre upplysta arbetsgivare kanske tycker att förtroendemannen bara är till besvär, men enligt experterna är sanningen den helt motsatta.

Teemu Hankamäki
Teemu Hankamäki är förutom generalsekreterare vid YTN också förhandlingsdirektör vid Teknikens Akademiker. Tidigare har han bland annat varit arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen.
– I förtroendemannen har ju arbetsgivaren en person genom vilken man kan sköta tiotals eller till och med hundratals människors ärenden. Målet ska vara samarbete, inte motsättningar, påpekar Hankamäki.


Få i huvudsyssla

YTN har cirka 1 700 förtroendemän och ersättare i sitt register. I FOSUs register finns 3 829 huvudförtroendemän, förtroendemän och ersättare. Det låter som en stor mängd, men få arbetar med förtroendeuppdrag som huvudsyssla.

– I synnerhet på den privata sidan är det mycket ovanligt. Jag uppskattar att 99 procent sköter förtroendeuppdragen med större eller mindre intensitet vid sidan av sitt eget arbete. De flesta vill hålla kvar sin egen yrkesidentitet och upprätthålla sin kompetens, berättar Hankamäki.

Enligt Niskanen finns det flera förtroendemän i huvudsyssla inom den offentliga sektorn, men inte heller där tillräckligt många med tanke på de ökade kraven. För närvarande skulle många också behöva mer tid för att sköta sina förtroendeuppdrag.

– Till exempel social- och hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen är aktuella, och under den senaste tiden har många önskat mer tid från det egentliga arbetet för beredning inför reformerna, berättar Niskanen.

Även axeln har en axel

Bägge experterna konstaterar att det i nuläget ibland är svårt att hitta nya förtroendemän. Orsaken torde främst vara de samarbetsnyheter som nämndes i början. Det är inte många som frivilligt vill sätta sig vid förhandlingsborden.

Många kanske också tänker att en förtroendeman som länk mellan arbetstagare och arbetsgivare kommer mellan hammaren och städet.

– Visst kan det kännas så i vissa situationer, men nog måste man kunna förhålla sig professionellt till sitt uppdrag. Förtroendemannen representerar arbetstagarna och sköter deras ärenden, varken mer eller mindre, konstaterar Hankamäki.

– Precis så är det. Man ska kunna se sakligt på sina uppgifter, instämmer Niskanen.

Det finns alltid stöd att få. I svåra situationer får förtroendemannen hjälp av FOSUs, YTN:s och det egna fackförbundets jurister och andra experter. Axeln på arbetsplatsen har alltså sina egna axlar att luta sig mot.

Betydande resurser har reserverats för utbildningen av nya förtroendemän och mer lärdomar utlovas på de årligen återkommande förtroendemannadagarna och andra utbildningsevenemang.

– I början är det viktigast att ha den rätta attityden och viljan att gå med i verksamheten, säger Niskanen.

Varför skulle jag bli förtroendeman?

Både inom den privata och den offentliga sektorn väljs förtroendemännen genom interna val på arbetsplatsen, och den vanligaste mandattiden är två år. Vad är det då som lockar i förtroendeuppdragen? Varför lönar det sig att gå med?

– Det öppnar fönster mot nya och intressanta vyer. Samtidigt får man ett nytt kontaktnätverk. I huvudsak är uppdraget sporrande och ger mervärde i det egentliga arbetet, motiverar Niskanen.

– Många människor arbetar inom en snäv sektor. Förtroendemännen berättar ofta nöjt att uppdraget gett dem ett alldeles nytt perspektiv på hela arbetsplatsens och företagets verksamhet. Det har varit lönsamt för dem, sammanfattar Hankamäki.

  • Text: Valtteri Väkevä
  • Bilder: Liisa Takala


Fem tips till förtroendemannen


1. Ta hand om dig själv också

Även om ditt arbetsfält är digert ska du komma ihåg att inte överanstränga dig och att vila. Du kan inte axla alla världens bekymmer.


2. Var uthållig

Förtroendemannens arbete handlar inte bara om enskilda förhandlingar. Allting kan inte lösas på en eller två dagar.


3. Kom ihåg att informera

Håll alltid kontakt med dem du representerar. Sänd dem information om kommande ärenden och påminn dem om din existens även när inget ärende är aktuellt.


4. Bevaka också dina egna intressen

När man bevakar andras intressen glömmer man lätt bort sin egen situation. Bevaka också dina intressen, vare sig det gäller lön eller arbetstid.


5. Gå inte till personangrepp

Kom ihåg att skilja på sak och person. Att gå till personangrepp leder aldrig någonvart och har man tagit in på den vägen är det svårt att vända tillbaka.


***


Akavas förtroendemän i siffror


Könsfördelning

FOSU: kvinnor 42 % / män 58 %

YTN: kvinnor 42 % / män 58 %


Åldersfördelning:

Under 35 år: 13 % (YTN) / 4 % (FOSU)

35–50 år: 48 % (YTN) / 39 % (FOSU)

Över 50 år: 38 % (YTN) / 57 % (FOSU)



(Kuvatekstit)

YTN:s generalsekreterare Teemu Hankamäki (t.v.) och FOSUs organisationschef Jarmo Niskanen uppmuntrar till förtroendeuppdrag som ger ett nytt perspektiv på den egna arbetsplatsen.

Jarmo Niskanen, som har lärarbakgrund, har många års erfarenhet av arbete som förtroendeman. Han har också varit huvudförtroendeman.

Teemu Hankamäki är förutom generalsekreterare vid YTN också förhandlingsdirektör vid Teknikens Akademiker. Tidigare har han bland annat varit arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen.



Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga