4.3.2016


Vad innebär konkurrenskraftsavtalet i praktiken?

Akavas styrelse godkände 29 februari den förhandlingslösning som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna har kommit fram till. Regeringen har behandlat förhandlingsresultatet i början av veckan, och beslutat att godkänna det. Vi behandlar här förhandlingsresultatet ur Akavamedlemmarnas synvinkel i form av frågor och svar.

Neuvottelu_08_b

Varför har Akava godkänt ett avtal som försvagar medlemmarnas arbetsvillkor och i viss mån även köpkraften?

Akavas ambition var att förhandla fram ett avtal som förbättrar företagens kostnadsmässiga konkurrenskraft och den offentliga ekonomins hållbarhet samt framför allt sysselsättningen. Finland har redan nästan 60 000 arbetslösa med högskoleutbildning. Vi är tvungna att fatta en rad beslut för att minska arbetslösheten, eller åtminstone se till att den inte ökare ytterligare.

Det primära syftet med avtalet är att förbättra företagens kostnadskonkurrenskraft och därigenom öka antalet nya arbetsplatser. Regeringen har för sin del lovat att fatta skattebeslut som stöder löntagarnas köpkraft.

Akava ansåg att besluten måste slås fast genom ett avtal. Avtalet är för bägge parter definitivt en bättre lösning än tvångslagarna som hade varit orättvisa och som i värsta fall hade försvårat tolkningen av arbetsvillkoren och gjort det svårare att ingå avtal på arbetsplatserna. 

Vad har man avtalat om angående löner och andra arbetsvillkor?

Avtalsperioderna för de gällande kollektivavtalen förlängs med 12 månader utan att lönerna höjs.

De program för utveckling av löne- och andra system som parterna tidigare avtalat om genomförs enligt tidigare överenskommelser. Förhandlingarna om de ändringar i arbetsvillkoren som centralorganisationerna har avtalat om förs för de branschvisa kollektivavtalens del före 31.5.2016. Avtalet skapar arbetsfred och förutsebarhet på arbetsmarknaden fram till hösten 2017. Detta har avsevärd betydelse också för konkurrenskraften.

Arbetstiden förlängs med 24 timmar per år utan lönejusteringar.  Inom den offentliga sektorn skärs semesterpenningen ned med 30 procent för tre år framåt, 2017–2019.

Löntagarnas pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier höjs och arbetsgivarnas sänks. Varför?

Syftet är att sänka enhetsarbetskostnaderna för att förbättra konkurrenskraften, sätta fart på exporten och få mer arbete i Finland. Nu gäller det för företagen att visa att den konkurrensfördel som uppnås med avtalet verkligen används för sysselsättning.

Akava ville inte äventyra finansieringen av kommande generationers pensioner. Med de ändringar som nu görs är de inte hotade.

Hur mycket höjs socialförsäkringsavgifterna?

Löntagarnas andel av socialförsäkringsavgifterna höjs stegvis. Ändringarna gäller arbetslöshetsförsäkringspremierna och arbetspensionsavgifterna.

Från och med 2018 är arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie lika stora. För 2017 höjs löntagarens premie med 0,45 procentenheter och för 2018 är höjningen 0,4 procentenheter. Motsvarande sänkning av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är 0,85 procentenheter.

Avvikande från de arbetspensionsavgifter som fastställdes i samband med pensionsreformen höjs arbetstagarens andel av avgifterna med 0,2 procentenheter och arbetsgivarens avgift sänks med lika mycket åren 2017 och 2018 samt med 0,4 procentenheter åren 2019 och 2020. Under åren 2019–2020 stiger arbetstagarens avgiftsandel med sammanlagt 1,2 procentenheter. Arbetspensionsavgiftens totalnivå är 24,4 procent.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift sänks i början av 2017 med 0,94 procentenheter, året därpå med 1,00 procentenheter och 2019 med 1,04 procentenheter. Den permanenta minskningen från och med 2020 är 0,58 prosenttiyksikköä. Minskningen gäller alla arbetsgivare och finansieras med de besparingar som avtalet medför inom den offentliga sektorn. Löntagarnas avgifter höjs alltså inte.

Får löntagarna någon kompensation för avgiftshöjningarna?

I och med att avgiftsandelarna justeras ökar antalet löntagarrepresentanter i arbetslöshetsförsäkringsfondens och arbetspensionsbolagens förvaltning. Arbetslöshetsförsäkringsfondens förvaltning kommer framöver att utgöras av representanter för de viktigaste centralorganisationerna, av vilka hälften representerar arbetsgivarna och hälften löntagarna. I arbetspensionsbolagens förvaltning ökar andelen löntagarrepresentanter till en tredjedel från nuvarande en fjärdedel.

För att trygga arbetslöshetsförmånerna avtalade man om att utöka Arbetslöshetsförsäkringsfondens konjunkturbuffert. Konjunkturbufferten är en mekanism som används för att jämna ut förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av förutsebara konjunktursvängningar i samhällsekonomin.

Buffertens maximibelopp höjs i början av 2017 så att det motsvarar utgifterna för en arbetslöshetsgrad på sju procent. På så sätt blir det möjligt att reagera på en snabb ökning av arbetslöshetsförsäkringsutgifterna med en större låntagning än tidigare. År 2019 ska arbetsmarknadsorganisationerna bereda en framställning om en ny nivå på konjunkturbufferten som är fem procent högre än den nuvarande.

För utjämning av arbetslöshetskassornas medlemsavgift används årligen 10 miljoner euro under åren 2016–2017.I fråga om arbetspensionsavgiften var det ett bättre alternativ att höja löntagaravgiften än att utnyttja arbetspensionsfonderna för en tillfällig sänkning av avgifterna. Akava understödde aldrig användningen av den så kallade EES-bufferten eftersom detta hade ätit upp pensionsskyddet för de unga och för kommande generationer, samt finansiering av detta.

Allas arbetstid förlängs med 24 timmar, dvs. cirka tre dagar, utan att lönenivån ändras. Innebär detta att söckenhelgerna, bland annat trettondagen, inte längre är lediga dagar?

Inte nödvändigtvis. Arbetstagar- och arbetsgivarförbunden ska under vårens lopp att komma överens om hur förlängningen av arbetstiden ska genomföras i de olika branscherna.

Ända sedan förhandlingarna om samhällsfördraget inleddes har det varit Akavas mål att priset på arbete – i stället för genom lönenedskärningar och underminering av köpkraften – hellre ska sänkas genom en smärre ökning av arbetstiden och uttryckligen så att varje avtalsbransch får välja det sätt som passar bäst.

Uppgörelsen minskar semesterpenningen inom den offentliga sektorn. På vilket sätt påverkar arbetskraftskostnaderna inom den offentliga sektorn kostnadskonkurrenskraften inom exportsektorn?

I sista hand är det den privata sektorn som finansierar den offentliga sektorn. Genom att sänka arbetskraftskostnaderna även inom den offentliga sektorn ser man till att det inte uppstår ett tryck på att höja skatterna. När arbetskraftskostnaderna inom den offentliga sektorn, dvs. de offentliga utgifterna, minskar blir det möjligt att sänka de privata arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift.

Inom den offentliga sektorn skärs semesterpenningen ned med 30 procent för tre år framåt. Nedskärningen gäller alla offentligt anställda. Det här är ett rättvisare tillvägagångssätt än att förkorta de långa semestrarna. Dessutom påverkar det arbetskraftskostnaderna inom den offentliga sektorn snabbare och effektivare än vad en förkortning av semestrarna hade gjort. På detta sätt kan man bättre åstadkomma det konkurrenskraftssprång som regeringen kräver än genom att förkorta semestrarna.

Hurdan blir den befarade sjukkarensen som man hotat med?

Sjukkarensen genomförs inte. Detta var en viktig principiell fråga särskilt för Akava eftersom medlemmarna är så pliktmedvetna att de redan nu jobbar trots att de är sjuka. Dessutom har det inte på ett säkert sätt kunnat bevisas att sjukkarensen minskar antalet sjukdagar. Sjukkarensen skulle dessutom ha lett till att de arbetsoförmögna delvis skulle ha fått bekosta systemet. Detta ansågs vara oskäligt.

På vilket sätt kommer omställningsskyddet för dem som blir arbetslösa att ändras?

Omställningsskyddet gäller arbetstagare som sägs upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Avsikten är att arbetstagarna ska få utbildning för att de lättare ska få arbete och att förbättra omställningsskyddet. Omställningsskyddet utvidgas till att på motsvarande sätt även gälla statsförvaltningen, församlingarna, kommunerna och samkommunerna.

Utbildningsersättningen tillämpas i företag och offentligrättsliga samfund med minst 30 anställda. Utbildningsersättningen gäller arbetstagare vilkas anställningsförhållande har varat i minst fem år. Arbetskraftsförvaltningen bedömer vilken typ av kompetensutveckling som passar för arbetstagaren och skaffar utbildning och coachning.

Utbildningsersättningens belopp ska motsvara beloppet på arbetstagarens personliga lön men dock vara minst lika stort som den genomsnittliga månadslön som företaget eller organisationen betalar i Finland. Det är också möjligt att ordna ersättningen på något annat motsvarande sätt.

Företagshälsovården utvidgas till att gälla även uppsagda. Vem gäller företagshälsovården alltså?

Utvidgningen gäller rätten till företagshälsovårdstjänster för sådana arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Arbetstagaren får anlita företagshälsovården under sex månader efter att arbetsskyldigheten har upphört.

Företagshälsovårdens nivå och omfattning ska vara densamma som under anställningen. Denna rätt tillkommer arbetstagare som har varit anställda i minst fem år. Bestämmelsen gäller på motsvarande sätt även statsförvaltningen, församlingarna, kommunerna och samkommunerna.

Varför avtalade man i arbetsmarknadsuppgörelsen även om vuxenstudiestödet?

Arbetsplatserna i Finland behöver arbetskraft som fortlöpande värnar om sitt kunnande. Dessutom måste allt flera arbetstagare i stället för sitt gamla yrke som inte längre finns skaffa sig ett nytt yrke, och detta låter sig bäst göras med hjälp av vuxenstudiestöd. Regeringen har beslutat att ersätta vuxenstudiestödet med lån. Detta försämrar små- och medelinkomsttagares möjligheter att skaffa sig ny kompetens som utom dem själva även skulle gagna företagen och Finlands konkurrenskraft.

Akava har ansett att det är mycket viktigt att bevara vuxenstudiestödet.

Arbetsmarknadsorganisationerna föreslår att staten inte längre finansierar vuxenstudiestödets grunddel och denna i stället finansieras med intäkter från Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Grunddelen kommer inte att omvandlas till lån. Maximitiden för vuxenstudiestödet förkortas till 15 månader och grunddelen sänks med 15 procent.

Varför vill organisationerna ändra regeringens beslut som hade möjliggjort ogrundade visstidsanställningar?

Därför att visstidsanställningar redan nu gäller i synnerhet unga kvinnor. Kedjor av visstidsanställningar medför problem för kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och deras planering av vardagen. Den ändring som regeringen planerade i arbetsavtalslagen skulle ha tillåtit en ökning av visstidsanställningarna utan giltig orsak. Man har dock inte kunnat lägga fram någon hållbar uppskattning av huruvida detta hade ökat sysselsättningen. 

Akava har redan tidigare föreslagit att grunderna för visstidsanställning kunde luckras upp för långtidsarbetslösa. Löntagarorganisationerna föreslår nu dessutom att samma sak kunde gälla även partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning. På så sätt kunde visstidsanställningar utnyttjas för att underlätta sysselsättningen för dem som har allra svårast att få arbete.

Deltar regeringen på något sätt i uppgörelsen?

Ja, tvångslagarna dras bort. Regeringen drar tillbaka de tilläggsnedskärningar på 1,5 miljarder euro som i regeringsprogrammet anges som ett alternativ till samhällsfördraget, återtar skattehöjningarna samt genomför de skattelättnader som nämns i regeringsprogrammet.

Akavas styrelse är nöjd med att regeringen drog tillbaka tilläggsnedskärningarna eftersom de hårt hade drabbat barnfamiljer, arbetslösa och pensionärer. Skattelättnaderna ökar däremot lönernas köpkraft och gör det lönsammare att arbeta.

Arbetsgivarna vill framöver avtala om löner på förbundsnivå i stället för genom centrala lösningar. Vad innebär detta?

De arbets- och tjänstekollektivavtal som nu förlängdes i och med uppgörelsen börjar löpa ut hösten 2017. Det finns tillsvidare ingen klar vägkarta för tiden därefter. En förbundsrunda torde genomföras om arbetsgivarna i Finlands Näringsliv EK inte är redo för en centraliserad lösning.

Nu avtalade man också om allmänna riktlinjer som riksförlikningsmannen ska beakta i sitt förlikningsförslag. På så sätt försöker man se till att inkomstutvecklingen hålls på en sådan nivå att den internationella konkurrenskraften och sysselsättningen tryggas.

Vad avtalade organisationerna om i fråga om lokala avtal?

Lokala förhandlingar grundar sig numera i hög grad på arbets- och tjänstekollektivavtal som gör det möjligt att på arbetsplatserna ingå lokala avtal som avviker från bestämmelserna i arbets- och tjänstekollektivavtalen. I praktiken varierar behoven och praxisen i olika branscher och detsamma gäller möjligheterna att avvika från avtalen. Det bästa sättet att främja lokala avtal är att utveckla arbets- och tjänstekollektivavtalen så att möjligheterna till lokala avtal utökas inom angivna ramar i enlighet med parternas behov och förutsättningar, och personalrepresentanternas ställning samtidigt förbättras. Detta framgår av avtalet.
 
Centralorganisationerna avtalade också om att möjligheterna till lokala avtal i kollektivavtalen utsträcks till att omfatta icke-organiserade företag där kollektivavtal tillämpas. Detta förutsätter ändringar i lagstiftningen och innebär en stor förändring från nuläget. Centralorganisationerna förutsätter att inga sådana lagändringar görs som åsidosätter kollektivavtalen eller kränker avtalsfriheten.

Arbetstagar- och arbetsgivarförbunden förhandlar om främjandet av lokala avtal inom sina avtalsbranscher före 31.5.2016 och därefter bedöms om en tillräcklig täckning har uppnåtts, dvs. om tillräckligt många parter i arbets- och tjänstekollektivavtalen har godkänt lösningen.

Hur mycket minskar löntagarnas köpkraft genom denna uppgörelse?

En preliminär uppskattning ger vid handen att den bestående minskningen av köpkraften med detta avtal blir 0,7 procent både inom den offentliga och privata sektorn från och med 2020. Utöver detta leder nedskärningen av semesterpenningen för den offentliga sektorns anställda till att deras köpkraft minskar med 1,2 procent under åren 2017–2019.

I dessa uppskattningar beaktas inte de skattelättnader som regeringen eventuellt kommer att genomföra, och som kopplats samman med samhällsfördraget och en måttlig löneutveckling.

Inverkan av konkurrenskraftuppgörelsen på lönens köpkraft

*Inverkan på lönen och köpkraften har uträknats kumulativt, dvs. från utgångsåret 2016 till granskningsåret.         
  
Till exempel köpkraften minskar före 2020 med totalt 0,7 % både inom den offentliga och privata sektorn. Inom den offentliga sektorn minskar köpkraften före 2019 med 1,6 % pga. den tillfälliga nedskärningen av semesterpenningen. Den inverkan som nedskärningen av semesterpenningen har upphör år 2020.           
           
Observera:            
Kalkylen omfattar endast konkurrenskraftsavtalets inverkan. Eventuella ändringar i beskattningen har inte bedömts särskilt.          


  • Text: Chefsekonomist Eugen Koev, direktör Maria Löfgren (arbetslivsfrågor), kommunikationsdirektör Marjo Ollikainen och sakkunnig (socialförsäkring) Katja Veirto.


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga