Akavas mål för kommunal- och landskapsvalen

Akavas mål för kommunal- och landskapsvalen siktar mot framtiden. Vilka slags kommuner och landskap kommer i framtiden att kunna tillhandahålla högkvalitativa tjänster och ramar för vardag och arbete?

Vi lyfter fram de metoder som används i kommunerna och landskapen för att göra Finland till ett framgångskoncept baserat på kompetens och bildning. I framtidens livskraftiga kommuner och landskap lönar det sig att arbeta, allt flera har jobb och samhället fungerar på ett hållbart och rättvist sätt. Kommunerna är effektiva, reformvänliga och innovativa i sin verksamhet.  

Framtidens kommun är en bildningskommun

Akavas mål

  • Utbildnings- och bildningstjänsterna samt kultur- och bibliotekstjänsterna är kommunens viktigaste uppgifter i framtiden.
  • I framtiden har alla kommuninvånare examen på minst andra stadiet.
  • Utbildningsplatser garanteras alla som inte fyllt 18 år.
  • Det relativa antalet barn inom småbarnspedagogiken ökar.
  • Kommunerna garanterar varje invandrare en utbildningsväg.
  • Omfattande bildningstjänster är en grundläggande uppgift för kommunen.
  • Målet med yrkeshögskolornas ägarpolitik är att upprätthålla en hög kvalitet på utbildningen och yrkeskompetensen samt att alla som utexamineras ska hitta arbete som motsvarar utbildningen.

På lång sikt ska målet för kommunerna vara att alla kommuninvånare har examen på minst andra stadiet. Detta återbetalar sig i form av ökad sysselsättning och delaktighet och motverkar marginalisering. En högre kompetens- och utbildningsnivå kan också öka kommuninvånarnas livskvalitet och indirekt utjämna hälsoskillnader.

I framtiden får bildningstjänsterna en allt klarare roll som kommunens uppgifter. Kommuninvånarnas möjlighet att mångsidigt ta del av utbildnings-, kultur-, biblioteks-, musei-, motions-, ungdoms- och fritidstjänster genom hela livet ska lyftas fram som ett centralt mål i kommunerna. Dessa tjänster ska finnas tillgängliga och utvecklas i hela landet. Bildningstjänsterna ska betraktas som verksamhet som främjar välbefinnandet och livskvaliteten. Mångsidiga tjänster och aktiviteter ökar kommunernas livskraft avsevärt. Kommuner som fördelar resurser till och satsar på utbildning och bildning kommer att ha framgång.

Kommunerna ska ge alla som inte fyllt 18 år utbildningsgaranti. Det innebär att alla minderåriga kommuninvånare har rätt till en studieplats eller exempelvis arbetsverksamhet eller rehabilitering som stöder utbildningen. Utbildning, bildning och kompetens är kommunens viktigaste uppgifter i framtiden. Kommunerna ska avsätta tillräckligt med resurser för införandet av den nya läroplanen och den nya pedagogiken.

Kommunerna ska säkerställa att det finns tillgång till gymnasieutbildning och yrkesutbildning på andra stadiet så att utbildningsgarantin kan realiseras. Gymnasieutbildningens kvalitet ska förbättras och utvecklingen av den fortsätta. Det praktiska genomförandet av reformen av yrkesutbildningen och uppnåendet av målen ska följas upp noggrant.  

Alla barns rätt till småbarnspedagogik ska tryggas och antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken utökas systematiskt. Alla barn ska ha rätt till småbarnspedagogik. Samtidigt ska småbarnsföräldrarnas, i synnerhet mammornas, sysselsättning främjas.  

Invandrarnas utbildningsvägar och ett omfattande stöd för deras utbildning ska tas in som en särskild strategisk tyngdpunkt i alla kommuner under nästa valperiod.

Kommunerna ska bära ansvar för att alla ettor och tvåor har möjlighet att delta i en eftermiddagsklubb eller annan klubbverksamhet. Alla kommuner ska sträva efter att sänka kostnaderna för barnens och de ungas hobbyer och att ordna möjlighet för alla att delta. Tillgången till grundläggande konstundervisning ska förbättras. Att upprätthålla ett högklassigt och mångsidigt kultur- och biblioteksväsende är kommunens grundläggande uppgift.

Som ägare till yrkeshögskolor ska kommunerna bättre ta hänsyn till både det regionala och det nationella utbildningsbehovet inom olika områden. Dessutom ska samarbetet med näringslivet intensifieras i syfte att förbättra sysselsättningen för de yrkeshögskoleutbildade, både kvalitativt och kvantitativt. Hög utbildningskvalitet och sysselsättning som motsvarar utbildningen ska vara centrala mål för utbildningsarrangörerna.

Finland ett modelland inom främjandet av hälsa och välbefinnande

Akavas mål

  • Kommunerna stärker sin verksamhet för att främja hälsa och välfärd. Förebyggandet av sjukdomar och folkhälsoarbetet lyfts fram som tyngdpunkter i landskapen.
  • Nivån, kvaliteten och tillgången på social- och hälsovårdstjänster fastställs nationellt.
  • Målet är snabb tillgänglighet, kontinuitet i vården, smidiga och lönsamma processer samt flexibilitet och större valfrihet ur kundens synvinkel.
  • Resurser avsätts för forsknings- och utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården. Utbildningen av yrkesgrupperna inom social- och hälsovården svarar mot arbetslivets behov.
  • Serviceintegrationen och samarbetet stärks.
  • Åtgärder för att motarbeta marginalisering lyfts fram i centrum av beslutsfattandet i kommunerna och landskapen.
  • Kommunerna och landskapen tar hand om miljön på ett hållbart sätt.

Ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna omdefinieras. Största delen av ansvaret och resurserna överförs till landskapen. Nivån, kvaliteten och tillgången på tjänster bör fastställas nationellt med tanke på jämlikheten.

Målet är bättre och effektivare tjänster. Det innebär snabbare och rättidig tillgång på tjänster samt smidigare och lönsammare processer. För kunden innebär det större valfrihet och flexibilitet.

De nuvarande verksamhetsförutsättningarna för företagshälsovården ska säkerställas. Hälsovården för högskolestuderande ska stärkas genom att utvidga SHVS tjänster till att omfatta även yrkeshögskolestuderande och genom att trygga SHVS verksamhetsförutsättningar. Skolhälsovården ska betjäna elever i alla åldrar med starkare resurser än för närvarande, så att man inom ramen för den kan öka det förebyggande arbetet och folkhälsoarbetet. Social- och hälsovårdstjänsterna för barnfamiljer ska göras tillgängligare och kvaliteten och samordningen förbättras. Ovannämnda tjänster är en förutsättning och en grund för produktiviteten och arbetsförmågan bland befolkningen i arbetsför ålder och för kommande generationers välfärd.

Kommunerna ska stärka sin verksamhet för att främja hälsa och välfärd. Förebyggandet av sjukdomar och folkhälsoarbetet ska lyftas fram som tyngdpunkter i landskapen. Kommunerna ska fortsätta sträva efter att minska hälsoskillnaderna mellan invånarna. Kommunerna ska ha en ambitiös och fördomsfri attityd gentemot utvecklandet av sina frivilliga uppgifter. I det förebyggande arbetet ska funktionell integration och nya verksamhetskulturer beaktas. Kommunerna och landskapen ska beakta och bedöma effekterna för folkhälsan i allt beslutsfattande.

Marginalisering ska förebyggas i ett så tidigt skede som möjligt i kommunernas och landskapens vardag och beslutsfattande. En särskild tyngdpunkt i förebyggandet av marginalisering är barn och unga. Betydelsen av kultur-, ungdoms-, motions- och fritidstjänster ska uppmärksammas i förebyggandet av marginalisering.

Den överföring av ansvar och makt som ingår i reformen av social- och hälsovården och uppbyggandet av det nya verksamhetsfältet får inte äventyra tjänsterna under eller efter överföringen. Särskild vikt ska fästas vid serviceutbudets omfattning och arbetsarrangemangen i kommunerna. Småföretagarnas möjligheter att producera välfärdstjänster ska säkerställas.

Miljöns tillstånd har en central betydelse för människors hälsa. Målen för miljö- och naturskyddet måste tryggas även under ekonomiskt svåra tider. Miljöskyddet är en uppgift för alla beslutsnivåer.

Förutsättningarna för arbete och kommunernas livskraft ska förbättras

Akavas mål

  • Det totala skatteuttaget får inte stiga. Akava motsätter sig landskapsskatt och höjningar av kommunalskatten. Serviceavgifterna får inte orsaka flitfällor.
  • Kommunreformen bör fortsätta, eftersom endast livskraftiga kommuner kan erbjuda tjänster av hög kvalitet.
  • Med hjälp av näringspolitiken och företagstjänsterna skapas bättre förutsättningar för företagsverksamhet, tillväxt och nya innovationer.
  • Nya tekniska möjligheter utnyttjas bättre än för närvarande och samarbetet med högskolorna ökas.
  • Landskapen effektiviserar arbetsförmedlingen genom att inkludera privat service. De arbetslösa hänvisas till kompetensutveckling och utbildning.
  • Boende till rimliga kostnader, investeringar i kollektivtrafik, utbildnings-, kultur- och fritidstjänster samt tillräckliga och högkvalitativa tjänster inom småbarnspedagogiken stöder kommunernas dragningskraft och därigenom sysselsättningen.
  • En fungerande infrastruktur och tillgången på myndighetsservice ska tryggas.


Arbete skapar tillgångar och välfärd i kommunen. Arbetets lönsamhet ska ökas genom att minska beskattningen av arbete. Det totala skatteuttaget kan inte längre stiga eftersom det försämrar medborgarnas köpkraft och leder till en tynande ekonomi. Akava motsätter sig rätten att ta ut landskapsskatt och höjningar av kommunalskatten. Serviceavgifterna ska vara rimliga och får inte orsaka flitfällor. Avgifterna bör inte vara inkomstrelaterade. Man ska kunna försörja sig på ett heltidsarbete.  

Kommunerna ska vara ekonomiskt stabila och livskraftiga för att kunna ordna tillräckliga tjänster för kommuninvånarna på ett hållbart sätt. Kommunernas näringspolitik ska bättre än för närvarande främja företagsverksamhet, tillväxt och nya innovationer, vilket stöder sysselsättningen. Nya tekniska möjligheter ska utnyttjas bättre än för närvarande och samarbetet med högskolorna ska ökas.

Kommunerna och landskapen ska bära sitt ansvar i egenskap av ägare till offentliga bolag, så att de mål som ställts för bolagen främjar samhället. Företag som sköter offentliga uppgifter ska i så hög grad som möjligt ta hänsyn till offentlighetsprinciperna.

Arbetsförmedlingen ska effektiviseras. Landskapen ska effektivare än för närvarande kunna föra samman arbetstagare och arbete. I detta syfte ska även nya och fördomsfria metoder som privata arbetsförmedlingstjänster utnyttjas. Arbetskraftstjänsterna för högutbildade ska förbättras. Arbetskraftens mobilitet inom landet ska främjas.

Fungerande fortbildningsvägar är en väsentlig del av metodarsenalen inom arbetskraftstjänsterna. Kunskapen, kompetensen och samarbetet i fråga om fortbildning och examensinriktad fortbildning ska stärkas i kommunerna och i de kommunalägda utbildningsbolagen. Kompetensutveckling höjer produktiviteten och skapar tillväxt. Arbetskraftstjänsterna ska tryggas och kunna förbättras när regionförvaltningen förnyas.

Investeringar i kollektivtrafiken och kontinuerligt underhåll av infrastrukturen garanterar en smidig pendlingstrafik och större pendlingsområden. Med tanke på hela Finlands konkurrenskraft är det väsentligt att boendekostnaderna i tillväxtcentren hålls rimliga. Dyrt boende och ställvis dålig kvalitet på byggandet är problem som i kommunerna behöver åtgärdas med hjälp av praktiska förbättrings- och lösningsmetoder som resursvishet, ny konkurrens och lösningar av hög kvalitet som håller från en generation till en annan. Kvalitetsproblemen i den bebyggda miljön och reparationsskulden utgör en stor ekonomisk belastning för kommunerna och skattebetalarna.

Boende till rimliga kostnader, investeringar i kollektivtrafik, utbildningstjänster samt tillräckliga och högkvalitativa tjänster inom småbarnspedagogiken stöder sysselsättningen. Utbildnings-, kultur- och fritidstjänsterna är viktiga regionala faktorer för dragningskraften. Högklassiga och tillgängliga myndighetstjänster ökar stabiliteten och tryggheten i kommunerna. Det krävs tillräcklig myndighetskapacitet och tryggat myndighetssamarbete för att upprätthålla den interna säkerheten. Detta ska särskilt beaktas när regionförvaltningen förnyas.

Demokratin ska tryggas i kommunerna. De ungas och de underrepresenterade gruppernas medverkan i det kommunala beslutsfattandet ska stärkas. 

En välmående personal förbättrar produktiviteten

Akavas mål

  • Kommunerna och landskapen har en uppdaterad plan för personalutveckling
  • Genuina och kreativa metoder för att vara med och utveckla det egna arbetet och planera ändringar skapas för personalen.
  • Fortbildningen och möjligheterna att utveckla kompetensen ökas för personalen i kommunerna och landskapen.
  • Personalrepresentanternas ställning och förutsättningarna för deras arbete tryggas vid reformerna och i de framtida organisationerna.
  • När regionförvaltningen förnyas görs särskilda satsningar på en kontrollerad och god personalpolitik, chefsarbete och ledning.


Arbetshälsan har stor betydelse för produktiviteten. Inte en enda kommun och inte ett enda landskap har råd att försumma att ett ökat välbefinnande i arbetet bland personalen. God personalpolitik och flexibla arbetsgivare är viktiga för kommunernas personal. Mitt i förändringen behövs gott ledarskap. Även ledarna behöver stöd i sitt arbete. Personalen ska fortbildas och kompetensen utvecklas både aktivt och proaktivt. Kommunerna och landskapen ska ha en uppdaterad plan för personalutveckling.

Kommunerna och landskapen förändras ständigt. Personalens samverkan ska särskilt beaktas. Personalrepresentanternas ställning ska tryggas vid reformerna och i de framtida organisationerna. Personalrepresentanterna ska beredas tillräckligt med tid för sitt arbete, deras antal ska vara tillräckligt och de ska få den information de har rätt till.

Dynamiska och kreativa metoder för att vara med och utveckla det egna arbetet och planera ändringar ska skapas för personalen. Alla anställda ska ha möjlighet att framföra sina tankar om hur arbetet kunde göras produktivare. Kommunernas rekryteringspolitik ska ta hänsyn till mångformigheten som en resurs.

Bra service och hög produktivitet i kommunerna och landskapen kräver högutbildad, kunnig personal. Det är viktigt att inte pruta på yrkeskunskapen och det breda kunnandet. Förvaltningen och beredningen ska tilldelas resurser så att de kan nå optimala resultat.



Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga