Bildnings-, utbildnings- och högskolepolitik


Utbildning och forskning betraktas som en central investering i Finlands framtid. En högklassig utbildningskedja med start från småbarnsfostran är en prioritet. Beslut som gäller utvecklingen av utbildningssystemet ska fattas med tanke på att alla ska få möjlighet att höja sin egen utbildningsnivå och kompetens genom hela yrkesbanan och hela livet – oavsett boningsort och förmögenhet. Systemet för finansiering och styrning av utbildningen uppmuntrar till att förbättra utbildningens kvalitet och genomslagskraft.

Ett utvecklings- och forskningsprojekt inleds med syftet att beakta de krav som digitaliseringen ställer på utbildningssystemet, forskningen, vuxenutbildningen och fortbildningen. Indelningen av den finländska arbetsmarknaden i manliga och kvinnliga branscher avskaffas med utbildningspolitiska metoder. Barn ska få jämställdhetsfostran redan inom ramen för småbarnsfostran. Detta kräver bland annat fortbildning för undervisningspersonalen och könskonsekvensbedömning av olika inlärningsmetoder och läromedel.

Gymnasieutbildningen utvecklas med målet att säkerställa en bred och djup allmänbildning i de viktigaste ämnena. Kompetensmålen och pedagogiken för gymnasieutbildningen utvecklas utifrån dess eget utgångsläge. Det interna samarbetet inom utbildningen på andra stadiet utökas i mån av möjlighet inom ramen för de ovan nämnda specialvillkoren.

Högklassig och slagkraftig högskoleutbildning

För högskolestuderande skapas en ny status som deltidsstuderande, vars studiesociala förmåner avviker från de förmåner som heltidsstuderande får. Målet är att garantera flexibla studiemöjligheter i olika livssituationer. Ändringen beaktas i finansieringen av och verksamhetsförutsättningarna för högskolorna.

Ambitionen är att 80 procent av alla högskolestuderande år 2019 avlägger examen inom den målsatta tiden och att alla avlägger åtminstone lägre högskoleexamen. Varje studerande som avlagt kandidatexamen har rätt att återuppta sina studier och avlägga högre högskoleexamen inom 2–4 år efter sin lägre högskoleexamen.

Finansieringen av högskolorna återgår till nivån före de senaste årens nedskärningar och finansieringsindexen genomförs i fortsättningen till fulla belopp. Den strukturella utvecklingen av högskolorna fortsätter målinriktat. De pengar som sparas i och med att högskoleutbildningen blir effektivare används till att utveckla utbildningens och forskningens kvalitet.


Finansieringsbasen för högskoleutbildningen utvidgas genom att högskolorna ges rätt att ta ut terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför EU och EES och försäljningen av fortbildning utökas. Under regeringsperioden görs en helhetsanalys över hur hållbar finansieringsbasen för utbildningen är. Därtill utreds hur man kan trygga en hållbar finansiering av utbildningssystemet i en omvärld som präglas av allt större kompetensbehov.

Yrkeshögskoleutbildningens och universitetsutbildningens dualmodellsstruktur bibehålls. Samarbete idkas i allt högre grad både inom och mellan högskolesektorerna inom ramen för den nuvarande högskolelagstiftningen. Samarbetet mellan universiteten och yrkeshögskolorna intensifieras på olika områden inom stödtjänsterna. Den gemensamma användningen av infrastrukturer och samarbetsmöjligheterna inom forsknings-, utvecklings- och innovationsarbetet utnyttjas. Enskilda lagstiftningsmässiga och till exempel beskattningsrelaterade hinder för samarbetet utreds och elimineras. Universiteten fortsätter att kraftigt profilera sin verksamhet.

Kompetensutveckling uppmuntras

De specialiseringsutbildningar som nu planeras genomförs inom alla branscher. Utbildningarna erbjuds till skäliga priser och bygger på arbetslivets behov. Konsortier sammanställs så att arbetslivets behov förmedlas till högskolorna och universiteten.

Utgifterna för fortbildning på eget initiativ betraktas i sin helhet som avdragsgilla utgifter i den personliga beskattningen. Arbetstagarna kan i beskattningen från sina arbetsinkomster avdra kostnader för utbildning som de genomgått och själva betalat för att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet. Kompetensutveckling som bekostas av arbetsgivaren betraktas inte heller som beskattningsbar inkomst för arbetstagaren.

Enskilda arbetstagares möjligheter att delta i avgiftsbelagd fortbildning stärks genom att man kommer överens om en finansieringsmodell på trepartsbasis som stöder målet att utveckla utbildning enligt efterfrågan.

Alla har rätt till bildningstjänster

Det fria bildningsarbetets uppgift stärks framför allt när det gäller att tillgodose utbildnings- och bildningsbehoven hos grupper som står utanför arbetslivet och som är underrepresenterade i utbildningssystemet.

Ett nationellt projekt för utveckling av biblioteken inleds i syftet att säkerställa att biblioteken utvecklas så att de uppfyller de moderna kraven. Bibliotekens och museernas tjänster digitaliseras i hela Finland. Tillgången till grundläggande konstutbildning garanteras befolkningen i hela landet. Kulturkompetens utnyttjas i högre grad för att stärka affärskompetensen, produktifieringen och utvecklingen av kompetens- och servicesystemen.


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga