Längre yrkeskarriärer genom ett utvecklat arbetsliv


Många olika samlade åtgärder vidtas för att människorna ska stanna längre i arbetslivet och kunna upprätthålla och stärka sin yrkesskicklighet under hela sin yrkesbana.

Arbetstiderna måste motsvara arbetslivets behov

En utredning av arbetstidslagens effekt i fråga om expertarbete inleds. Målet med utredningen är att kartlägga metoder för att uppnå en situation där allt expertarbete som utförs inom ett arbets- eller tjänsteförhållande värderas lika högt oavsett var och när arbetet i praktiken utförs.

Det ska också säkerställas att de anställda ges tillräckligt goda möjligheter att återhämta sig från allt arbete och alla resor som de gör för arbetsgivarens räkning.

För att trygga villkoren och förutsättningarna för flexibla arbetstider ska huvuddragen i ett system för arbetstidsbanker, rätten att utnyttja sparad ledighet och andra relaterade minimivillkor för arbetstidsskyddet tas in i lagen. Genom lagstiftning främjas också andra flexibla arbetstidsarrangemang, närmare bestämt deras ibruktagande, ändamålsenlighet och uppföljning.

Arbetsgivaren ska årligen klargöra för personalen hur arbetstidsuppföljningen har organiserats och säkerställa att den omfattar alla anställda – oavsett var och när arbetet utförs.

För att människor med partiell arbetsförmåga i högre grad ska bli en resurs i arbetslivet och människor överlag ska orka bättre i sitt arbete ska det i lag föreskrivas om en arbetstagares rätt till deltidsarbete av hälsoskäl och sociala skäl. I kriterierna beaktas yrkesbanans längd och vilka möjligheter det finns att göra ändringar i arbetet.

Företagshälsovården stärks och övervakningen av det psykosociala arbetarskyddet förbättras

Företagshälsovårdens och studenthälsovårdens ställning och finansiering tryggas i social- och hälsovårdsreformen. Studenthälsovården betraktas som en del av de samlade åtgärder som vidtas för att förlänga yrkesbanorna. SHVS-modellen utvidgas så att den omfattar även yrkeshögskolestuderande. Finansieringen av studenthälsovården överförs från sjukvårdsförsäkringen till arbetsinkomstförsäkringen inom ramen för sjukförsäkringen.

Ständig tillgängäighet, informationsflödet, brådskan och det ständiga utvecklings- och förändringstrycket är alla faktorer som hotar arbetsförmågan. För att avhjälpa dessa utvecklas lösningar som bygger på tillräcklig forskning inom lagstiftningen, inom arbetarskyddstillsynen och på arbetsplatsnivå.

Genom att utöka Arbetshälsoinstitutets långvariga forskningsprogram satsar man större resurser på forskningen kring psykosocial belastning och hur den kan förebyggas.

Alla personalgruppers rätt att delta i arbetarskyddssamarbetet och välja sina arbetarskyddsfullmäktige tryggas i lag. Personalgrupperna ska definieras på motsvarande sätt inom arbetarskyddssamarbetet som i det övriga samarbetet på arbetsplatsen.

Arbetsgivarens plikt att ingripa i arbetsplatsmobbning, trakasserier och annat psykiskt våld på samma sätt som i fysiskt våld preciseras i lagstiftningen. Detsamma gäller förpliktelsen att föra statistik över våldsincidenter och ordna med eftervård.

Projektet Arbetsliv 2020 fortsätter som stöd för arbetshälso- och ledarskapsarbetet samt det övriga utvecklingsarbetet på bransch-, region- och arbetsplatsnivå. Målet är att så aktuella och konkreta experttjänster som möjligt ska finnas till arbetsplatsernas förfogande, framför allt som stöd för lednings- och chefsarbetet.

Hälsoproblem som orsakas av fuktskademikrober på arbetsplatsen ska täckas av det skydd som lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen ger. Kompetenscentrum för undersökning och behandling av sanitära olägenheter som orsakas av fuktskador grundas i anslutning till universitetssjukhusen. Dessa ansvarar också för utbildningen på området.

print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga