Nya arbetsplatser genom näringspolitik

Forskningsinfrastrukturen och FoU-insatserna stärks

De nationella forsknings- och utvecklingsinsatsernas andel höjs till fyra procent av bruttonationalprodukten, så att den privata sektorns andel bibehålls på minst nuvarande nivå. Med detta mål i sikte börjar innovationspolitiken bedrivas allt mer på marknadsvillkor genom att de offentliga FoU-insatserna fördelas på nytt. Forskningssystemet omstruktureras så att det blir effektivare och nya broar skapas för överföringen av forskningsresultat mellan forskningsinstituten och företagen. Regionpolitik får inte vara ett kriterium i beslut som rör innovationspolitik.

Den kvantitativa andelen offentliga FoU-insatser återställs till målnivån, dvs. över en procent av bruttonationalprodukten. Finansieringen inriktas särskilt på objekt som stöder en förändrad näringsstruktur. Forskningsinfrastrukturen utvecklas på lång sikt.

I synnerhet Tekes befogenheter att bevilja FoU-stöd utökas. Verksamhetsförutsättningarna för de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) tryggas. För att näringsstrukturreformen ska ta fart och för att stöda den kompetensintensiva tillväxten tas ett skatteincitament för immateriella rättigheter i bruk. Stödsystemet för små och medelstora företags kostnader för ansökan om immateriella rättigheter förenklas så långt som möjligt. Det temporära FoU-skatteincitamentets konsekvenser utreds, och man förbereder sig på att förlänga dess giltighet.

Företagsstödsystemet ses över så att stöd som har en obetydlig effekt på den kompetensbaserade tillväxten och sysselsättningen slopas, och tyngdpunkten flyttas till att stöda företagens investeringar, produktifieringen av innovationer, tillväxt, förnyelse och en sund internationalisering. Stöden för marknadsföring av innovationer utökas för att främja tillväxten och internationaliseringen. Internationaliseringen av de finländska företagens serviceverksamhet stöds allt kraftigare. Ett omfattande åtgärdsprogram skapas för att utveckla marknadsföringskompetensen.

Högskolereformen stöder näringspolitiken

För att förbättra högskolornas genomslagskraft i samhället vidareutvecklas finansieringsmodellen för universiteten och yrkeshögskolorna, så att man betonar verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och strategiska utveckling, inklusive bland annat kommersialiseringen av forskningsresultat, företagande, högklassig sysselsättning och kontakter till näringslivet. Högskolorna ska komplettera alla sina utbildningsprogram med möjligheten att delta i företagarutbildning eller coachning.

Antalet företagskuvöser som fungerar i anslutning till högskolorna utökas, liksom även den externa finansieringen av företagskuvöser.

Företagande och incitament för företagande

Fostran till företagsamhet får en starkare roll i den grundläggande utbildningen och på det andra stadiet. Högskolorna erbjuder studier i entreprenörskap inom alla utbildningsprogram.

Företagarnas totala skattebörda minskas. Beräkningen av nettoförmögenheten för onoterade aktiebolag ändras så att den även inkluderar investeringar i rekrytering under räkenskapsperioden.

Arbetslöshetsskyddet för småföretagare ändras så att det bättre motsvarar löntagarnas arbetslöshetsskydd. Skiljemuren mellan företagare och löntagare sänks. Arbetslöshetsskyddet utvecklas i sådana anställningsformer där arbetstagaren är omväxlande löntagare och självständig företagare, så att inga avbrott i den sociala tryggheten sker mellan dessa två ställningar.

Det sätt på vilket företagarpensionen beräknas och pensionens koppling till företagarens övriga sociala trygghet ses över. För att lindra situationer av överskuldsättning bland företagare utvecklas insolvensbestämmelserna så att företagare jämställs med andra gäldenärer.

Högre sysselsättning genom en ny industripolitik

Handelsbalansen stärks, näringsstrukturen görs mångsidigare och industrin och servicen utvecklas genom en ny industripolitik. Den ekonomiska modellen revideras så att den blir hållbar, social, kunskapsbaserad och effektiv. Målet är att skapa nya arbetstillfällen inom industrin och en positiv företagsmiljö för att attrahera nya investeringar till Finland och förbättra de finländska företagens verksamhetsförutsättningar.

Staten bedriver en aktiv ägarpolitik, vilket innebär att den säljer och köper innehav när marknadsläget så tillåter. Försäljningsintäkterna används till att förbättra verksamhetsförutsättningarna för nya företag som strävar efter tillväxt och internationell verksamhet. Staten har också strategiska innehav som den bör hålla fast vid.

Kapitalmarknaden stöder tillväxten

Kapitalplaceringsverksamheten utvecklas så att skattefriheten för privatpersoners kapitalplaceringar utvidgas. Helt konkret sänks bland annat den nedre gränsen för skattefria placeringar, och dessutom förbättras privatpersonernas möjligheter till placeringsverksamhet. Resurserna för det kapitalplaceringsprogram som grundats i anslutning till Tekes stärks, och detsamma gäller Teollisuussijoitus Oy:s kapital och verksamhetsmöjligheter. Företagens tröskel till börsen, framför allt till multilaterala handelsplatser, sänks.


Möjligheterna att hitta nya finansieringsinstrument på marknadsvillkor utreds, och en fungerande tillväxtfinansiering för små och medelstora företag garanteras i sista hand genom offentliga åtgärder. De största hindren för tillväxten utgör för tillfället de höga finansieringskostnaderna och säkerheterna som krävs för små och medelstora företag.

Bättre produktivitet genom offentlig upphandling

Konkurrenslagstiftningens genomslagskraft förbättras och konkurrenshinder undanröjs för att öka konkurrensen på hemmamarknaden. Inom produktionen av offentliga tjänster ökas konkurrensen genom att privata aktörer och aktörer från den tredje sektorn ges bättre möjligheter att delta i serviceproduktionen. Den offentliga upphandlingen utvecklas så att den stöder möjligheten för mindre företag att delta. I praktiken krävs bland annat färre intyg och meddelanden från myndigheterna, och dessutom höjs de nationella tröskelvärdena för upphandlingen avsevärt. Den offentliga sektorn får en starkare roll i målet att få fart på den kompetensbaserade tillväxten genom att betydligt större vikt läggs vid innovationer i den offentliga upphandlingen.

För att säkerställa konsumenternas rättsskydd inleds en reform av lagstiftningen om grupptalan med målet att skapa en omfattande möjlighet att väcka grupptalan. Förutom myndigheter och parter som lidit skada ska även fackförbund och andra intressebevakningsorganisationer ha rätt att väcka talan.

En fungerande infrastruktur tryggar näringslivets verksamhetsförutsättningar
En fungerande infrastruktur tryggas så att logistikkedjor och datanät som är viktiga för medborgarna och näringslivet fungerar effektivt, säkert och pålitligt. Åtgärder vidtas för att säkerställa smidiga logistikkedjor i datanäten, på land, till sjöss och i luften. I syfte att skapa en mer planmässig trafikinfrastruktur tas nya verksamhetsmodeller fram för att utveckla den grundläggande infrastrukturen för trafiken så att den möter den allt mer internationaliserade industrins behov, i synnerhet i trafikknutpunkterna. Reparationsskulden för den offentliga infrastrukturegendomen åtgärdas genom tillräckligt tidigt underhåll som förlänger infrastrukturernas livslängd på ett kostnadseffektivt sätt. Möjligheterna att värna om den befintliga och ur tillväxtsynvinkel nödvändiga infrastrukturen tryggas genom tillräcklig finansiering. Som tillväxtplattform för den digitala ekonomin främjar den offentliga sektorn uppbyggandet av en enhetlig, nationell IT-servicearkitektur för att underlätta serviceproduktionen över organisationsgränserna.

uusia tuotteita metsateollisuuteen sv

Mångsidig energiproduktion och klimatåtgärder gynnar konkurrenskraften

Inom produktionen av basenergi satsar man på självförsörjning och en mångsidig energiproduktion samt på att hålla energipriset på skälig nivå. Tväradministrativa program lanseras för att uppmuntra alla att satsa på högre energieffektivitet. Dessutom skapas ett åtgärdsprogram för främjande av energilösningar som ger mindre koldioxidavtryck. Skogsbaserad biomassa används i allt högre grad framför allt för att ersätta användningen av stenkol. Inom Europeiska unionen satsar man på att påverka unionens kriterier för godkännande av träbaserad biomassa i en gynnsam riktning för Finland. Vidare främjar man en ökad användning av andra generationens biobränslen på nationell nivå och inom EU. Ett utvecklingsprogram för tillvaratagande och lagring av kol inleds i teknikutvecklingssyfte.

Finland verkar som en aktiv aktör inom Europeiska unionen för att främja uppkomsten av ett omfattande klimatavtal i de internationella klimatförhandlingarna.

Finland förbinder sig till åtgärder som stävjar klimatförändringen, såsom EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent från 1990 års nivå fram till år 2030. För att målen ska uppnås måste utsläppshandeln stärkas som en mekanism som fungerar på marknadsvillkor. Auktionsintäkterna från handeln med utsläppsrätter kan vara ett bra instrument för att stöda klimatforskningen och produktutvecklingen.

Om EU avstår från sina bindande landsspecifika mål i arbetet med att öka andelen förnybar energi strävar Finland efter att på nationell nivå öka sin andel av egna förnybara energiformer. För att stöda den industri som är beroende av finländsk energi satsar man på att utveckla industrins energieffektivitet med hjälp av forskning och produktutveckling och att säkerställa en skälig och konkurrenskraftig energiprisnivå.

Bostadspolitiken

Ytterligare åtgärder vidtas för att få ned boendepriserna till en skälig nivå. Såväl de direkta stöden för boende och byggande som de indirekta stöden som beviljas via beskattningen rationaliseras. Beskattningsstrukturen för boende utvecklas gradvis ur perspektivet för arbetskraftsrörelsen. Överlåtelseskatten som uppburits i samband med bostadsköp kan ersättas med andra boenderelaterade skatteformer.

Bostadslösheten avskaffas i Finland. Fastighetsskatten på obebyggd mark höjs i syfte att få fart på bostadsproduktionen. De stora spårlösningarna i huvudstadsregionen samordnas med koncentrerad markanvändning och ökad bostadsproduktion i närheten av spårtrafiken.


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga