Arbetstiderna och arbetstagarnas återhämtning måste följas upp 

När teknologin utvecklats och resandet blivit allt vanligare på arbetsplatserna har arbetstagarna sluppit extra väggar, arbetsbord och sladdar. Arbetssätten har blivit mångsidigare, vilket har lett till att gränsen mellan arbete och fritid blivit alltmer flytande särskilt för experter och chefer på bekostnad av arbetshälsan. När arbetet är ständigt närvarande räcker inte tiden till för återhämtning.
Työmatka04

I jakten på besparingar har personalresurserna krympts alltför mycket. Detta leder till en brist på stödfunktioner som gör det svårare också för experterna att sköta sina grundläggande uppgifter. En för liten personal med för mycket arbete leder till ensidig flexibilitet i arbetstiderna.

Förändringarna kräver och möjliggör både lösningar som är skräddarsydda för olika livssituationer och att individuella behov beaktas. Vid sidan av arbetstidsuppföljning måste också arbetstagarens möjligheter till återhämtning följas upp.

Arbetstidsflexibilitet ska vara ömsesidig

När flexibla arbetstider införs måste arbetstagaren ha en jämbördig förhandlingsposition i relation till arbetsgivaren, och skadlig arbetstidsbelastning måste förebyggas med hjälp av specialvillkor. Möjligheterna som partiell arbetsförmåga innebär måste beaktas bättre i arbetstiderna.

Akava föreslår att   

  • Huvuddragen i ett system för arbetstidsbanker och de relaterade minimivillkoren för arbetstidsskydd ska skrivas in i lagen.
  • Om införandet av arbetstidsbanker, detaljerna och den specifikare tillämp-ningen ska avtalas i de branschvisa arbets- och tjänstekollektivavtalen.
  • Arbetstagaren ska ha rätt till deltidsarbete av hälsorelaterade och sociala orsaker. På så sätt kan man utnyttja partiell arbetsförmåga och hjälpa de anställda orka i arbetet. Kriterierna ska beakta yrkesbanans längd och möjligheterna att påverka arbetet.
  • En initiativrätt för att inleda förhandlingar om att införa flexibla arbetstidsarrangemang ska föreskrivas för personalrepresentanter.
  • Om arbetstidsplaneringen ska närmare avtalas i arbets- och tjänstekollektivavtalen, också i fråga om anställda med chefsuppgifter.
  •  Arbetarskyddsövervakningens kontroller och övriga resurser ska satsas på övervakningen av arbetstider och belastningen de orsakar på ett sätt som beaktar riskfaktorer i olika personalgrupper.
  • Arbetsgivaren ska åläggas att se till att arbetstagarna har möjlighet att återhämta sig i alla lägen. Återhämtningsmöjligheten rör allt arbete, alla resor och all arbetsrelaterad verksamhet som utförs för arbetsgivarens räkning oberoende av tidpunkten.

Distansarbete ska utnyttjas vettigt

I många arbetsuppgifter är distansarbete en efterlängtad möjlighet att koncentrera sig intensivt vid en tidpunkt som passar en själv. Ofta saknas denna möjlighet på den ordinarie arbetsplatsen. Distansarbete kan vara ett sätt att flexibelt kombinera arbete och privatliv. I distansarbetet får man inte ge avkall på arbetarskyddet.

Akava föreslår att

  • Ett lagstiftningsprojekt ska inledas för att definiera begreppet distansarbete och bestämma de arbetsvillkor och det arbetarskydd som ska tillämpas. 
  • Om användningen av distansarbete ska närmare avtalas i arbets- och tjänstekollektivavtalen och i de lokala avtal som ingåtts med stöd av dem.
  • Lagstiftningen på lång sikt ska reformeras så att allt arbete som utförs i anställnings- eller tjänsteförhållande har samma status oavsett var arbetet fysiskt utförs. Den nuvarande arbetslagstiftningen beaktar inte att nya arbetsformer ökar allt snabbare.


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga