Tryggare, beständigare anställningsförhållanden

Att förlänga tiden i arbetslivet är ett gemensamt mål för vårt samhälle. För att uppnå detta måste arbetsgivarna systematiskt måna om sina anställda och deras kompetens och känna sitt samhällsansvar, medan utmaningen för de anställda är att arbeta i en miljö i ständig förändring. Arbetslagstiftningen måste styra arbetsgivarna mot en ansvarsfull personalpolitik och ett långsiktigare engagemang för sina anställda. Trepartssamarbetets former måste utvecklas för att stärka ett genuint samarbete mellan arbetslivets aktörer både lokalt och nationellt.

Neuvottelu02

Olagligheter får inte bli konkurrensfördelar

Varje år orsakar den grå ekonomin samhället kostnader i miljardklassen. Arbetsgivarens skyldigheter kringgås eller ignoreras för att skaffa otillbörliga konkurrensfördelar i relation till företag som följer lagen. På grund av den ekonomiska risken och risken för rättegång är det ofta omöjligt för en anställd att ingripa i lagstridig verksamhet, speciellt om anställningen är kortvarig. Risken att stämplas på ett sätt som påverkar sysselsättningschanserna skrämmer. 

Akava föreslår att

  • En lag ska stiftas om grupptalan i arbetslivsfrågor, där ett fackförbund eller motsvarande organisation kan väcka talan för en persons räkning. Samtidigt föreskrivs också noggrant om förutsättningarna för att en grupptalan ska tas upp till behandling i en domstol.

För lätt att säga upp

Uppsägning är ett alltför lätt och billigt sätt för en arbetsgivare att reagera på förändringar och överföra affärsrisken på de anställda, också i situationer där arbetsgivarens affärsverksamhet är vinstbringande och arbetet inte har minskat väsentligt och varaktigt. Möjligheterna att hitta ett jobb har försämrats eftersom antalet högutbildade arbetslösa fortsatt öka och antalet högutbildade långtidsarbetslösa också fördubblats på tio år. Tiden i arbetslivet hotar bli för kort med tanke på pensionssystemets hållbarhet om inte sysselsättningsgraden bland äldre arbetstagare stiger permanent.

Akava föreslår att

  • Arbetsgivarens möjlighet att säga upp anställda av produktionsrelaterade orsaker ska begränsas. Tyngdpunkten i bedömningen av kollektiva uppsägningsgrunder ska förskjutas till ekonomiska orsaker.
  • Arbetsgivarens ansvar för att finansiera omställningsskyddet ska utökas i situationer där vinstbringande företag säger upp av produktionsekonomiska orsaker.
  • Arbetsgivarens incentiv att förlänga tiden i arbetslivet och sysselsätta äldre personer ska förstärkas när arbetspensionssystemet och dess finansiering utvecklas.
  • Skyldigheten att erbjuda arbete i anknytning till återanställning av en arbetstagare ska utvidgas till annat arbete som motsvarar utbildningen, yrkesskickligheten och erfarenheten.

Smidigare övergångsskeden i arbetslivet

Övergångsskeden i sysselsättningen särskilt efter högskolestudier och i samband med arbetslöshet äventyrar förlängningen av tiden i arbetslivet. Arbetserfarenhet och arbetslivskontakter inom den egna branschen under studietiden gör det lättare för nyutexaminerade att hitta jobb. Det finns inga omfattande sakkunniga handlednings- och rådgivningstjänster för högt utbildade som är arbetslösa eller hotas av arbetslöshet. Å andra sidan kan ett konkurrensförbudsavtal eller motsvarande begränsning försvåra bytet av arbetsplats.

  • Under studietiden ska insamlandet av arbetserfarenhet som har att göra med studierna integreras i högskolornas läroplaner. Detta ska beaktas när undervisningsmetoder och lärkultur utvecklas.
  • Målen för inlärning i arbetet ska formuleras tydligt i examensmålen. Detta stärker kompetensen som studierna ger och förkortar studietiderna.
  • Arbets- och näringsbyråerna ska kunna ge högklassig betjäning också till högutbildade personer som är arbetslösa eller riskerar bli det. Tjänster, ut-bildning och sakkunskap som motsvarar deras behov ska utökas i den of-fentliga arbetskraftsförvaltningens serviceprocess samtidigt som privata tjänsteleverantörer utnyttjas. Samtidigt ska man se till att TE-byråernas kom-petens utvecklas när det gäller utbildningen och arbetsmarknaden för högutbildade. Tillräcklig finansiering ska reserveras för tjänster för högutbildade. 
  • Att sysselsätta långtidsarbetslösa ska underlättas genom att en temporär lag stiftas som gör det möjligt att anställa dem på viss tid för minst tio månader utan att ange någon annan grund för visstidsanställningen. En vägran att ta emot ett sådant arbete ska ändå inte orsaka karens för arbetslöshetsförmåner, och att ta emot arbetet ska inte leda till att förmånen sänks om anställningen inte förlängs. Hur lagens mål uppfylls ska noggrant följas upp och lagens funktionalitet ska utvärderas omsorgsfullt.
  • Möjligheten att använda konkurrensförbudsavtal under tiden efter arbets- och tjänsteförhållanden och jämförbara anställningsförhållanden ska avskaffas genom en lagändring.

Kortjobb missbrukas

Ogrundade visstidsanställningar används för att kringgå uppsägningsskyddet. Problemet är särskilt framträdande bland unga, högutbildade kvinnor i en ålder typisk för familjebildning. Skyldigheten att motivera en visstidsanställning försummas ofta. 

Akava föreslår att

  • En uppsägningsmöjlighet ska införas för arbetstagaren i visstidsanställningar som varar över sex månader.
  • Grunderna för och användningen av visstidsanställningar ska göras genom-skinligare genom att lagstiftningen om utbildnings- och personalplaner preci-seras. I planerna ska antalet visstidsanställda och deras ställning regelbundet granskas, och medel för att minska antalet visstidsanställningar ska övervägas.
  • Grunden för en visstidsanställning ska gå att avgränsa tidsmässigt. Lagstift-ningen ska preciseras så att längden på visstidsanställningen måste motsvara grundens längd.

Kraven ökar på jobbet – kompetensen halkar efter

I en föränderlig omvärld är det utmanande att prognostisera kompetensbehoven. I jakten på ekonomisk nytta händer det att personalen och kompetensutvecklingen skärs ner alltför mycket i relation till de kvalitativa och kvantitativa målen. Styrkorna hos anställda i olika åldrar, till exempel erfarenheten och kompetensen bland anställda med en lång karriär bakom sig, utnyttjas inte tillräckligt på arbetsplatserna.

Akava föreslår att

  • Utgifter för frivillig fortbildning ska göras avdragsgilla i sin helhet i personbeskattningen. 
  • Utgifter för utbildning som har att göra med nuvarande eller framtida arbetsuppgifter och som arbetsgivaren betalar ska göras skattefria i sin helhet.
  • Individens möjligheter att delta i avgiftsbelagd fortbildning ska förstärkas genom att avtala om en trepartsbaserad finansieringsmodell som stödjer efterfrågeorientering. Närmare bestämmelser om hur systemet används ska införas i arbets- och tjänstekollektivavtalen.
  • Också organiseringen av arbetet ska planeras när utbildningsplanerna görs upp så att tillräckligt med tid blir över för lärande, och den inhämtade tilläggskompetensen ska förankras så den gagnar hela arbetsgemenskapen. Med hjälp av mentorskapsmodeller ska de äldre arbetstagarnas kompetens utnyttjas för hela arbetsgemenskapens bästa.

Fel attityd till samarbete    

Samarbetets betydelse för att förbättra produktiviteten och arbetshälsan uppskattas och utnyttjas inte alltid. Ett bristfälligt samarbete kan också bero på negativa attityder.
       

Akava föreslår att

  • Projektet Arbetsliv 2020 ska fortsätta som stöd för arbetshälso-, ledarskaps- och det övriga utvecklingsarbetet inom branscher, regioner och på arbetsplatser. Målet är att så aktuella och konkreta experttjänster som möjligt ska finnas till arbetsplatsernas förfogande.
  • En riksomfattande kampanj med temat God arbetsgivare ska startas för att föra fram arbetsplatser med en god samarbetskultur och -praxis.
  • Vardagsnära personalplaneringsutbildning som bereds och genomförs på trepartsbasis ska ordnas för personalrepresentanter och arbetsgivare.
  • Samarbetsombudsmannens befogenheter ska utvidgas så de täcker den offentliga sektorn. Samtidigt ska tillräckliga myndighetsresurser garanteras. 
  • Inrättandet av permanenta samarbetsdelegationer ska främjas.

print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga