Utan jämställdhet förlängs inte arbetslivet

Om sysselsättningsgraden ska stiga måste möjligheterna till ett långt arbetsliv med hög kvalitet vara desamma oberoende av kön. Finlands arbetsmarknad är kraftigt tudelad i manliga och kvinnliga branscher. Högutbildade kvinnor har fortfarande en svagare ställning på arbetsmarknaden än män. För att korrigera detta måste utbildningsvalen, familjeledighetssystemets strukturer och lönepolitiken förändras.

Opiskelijat42

Familjeledigheterna måste fördelas jämnare

När familjeledigheterna koncentreras på kvinnorna blir det svårare för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden, få fast anställning och avancera i karriären, trots att de ofta har högre utbildning än män.

Akava föreslår att

  • Rätten till föräldraledighet ska reformeras genom att ta i bruk en så kallad 6+6+6-modell, så att 6 lediga månader öronmärks för mamman och 6 för pappan utöver 6 gemensamma månader.
  • Den gemensamma perioden på 6 månader också ska kunna användas för deltidsarbete, till exempel 20–80 procent av den maximala arbetstiden som tillämpas i branschen. Dessutom ska man kunna utnyttja den gemensamma perioden mera flexibelt än i dag tills barnet fyller tre år.
  • Rätten till föräldrapenning ska ändras så att deltidsarbetande föräldrar får partiell föräldrapenning under betydligt längre tid än i dagsläget.
  • Arbetstagarens rätt till partiell vårdledighet ska stärkas genom att öka arbetstagarens möjligheter att bestämma arbetstidens längd i situationer när ingen överenskommelse nås. Då kan arbetstagaren välja en arbetstid på antingen 60 eller 80 procent.
  • Efterskydd ska föreskrivas för arbetstagare som återvänder från familjeledighet.
  • En jämnare fördelning av familjeansvaret ska främjas på rådgivningsbyråerna. Rådgivningsverksamheten ska beakta hela familjens hälsa och välmående och ett jämbördigt föräldraskap. Särskild pappagruppsverksamhet och ett eget pappabesök på rådgivningen ska i den mån det är möjligt ordnas för papporna som en del av familjeförberedelsen.
  • Möjligheterna att inleda moderskapsledigheten senare än i dag utan att äventyra mammans eller barnets säkerhet ska utredas. Det ska ändå fortfarande vara möjligt att inleda moderskapsledigheten tidigast 50 vardagar före det beräknade förlossningsdatumet om mamman vill.

Nolltolerans mot ogrundade löneskillnader

Hög utbildning är inte en lika lönsam investering för kvinnor som för män. Löneskill-naderna mellan könen än fortfarande betydande. Delvis beror det på placeringen i olika sektorer, branscher och positioner. Ogrundade löneskillnader inom dessa måste avskaffas.

Akava föreslår att

  • Lönerna för utbildade kvinnor som arbetar i kvinnodominerade branscher ska förbättras genom separata löneprogram. Goda exempel på sådana är kommunernas program Kunpas och statens Valpas som höjde lönenivån också för högutbildade kvinnor när de genomfördes.
  • Man i arbets- och tjänstekollektivavtalen ska avtala om könskonsekvensbedömning, till exempel löneökningarnas effekter på lönejämställdheten mellan könen, placeringen i olika uppgifter och organisationsnivåer samt karriärutvecklingsmöjligheterna. Samtidigt ska man avtala om gemensam jämställdhetsutbildning för personalens representanter och arbetsgivaren.
  • Ett lönesystem som baseras på uppgiftens svårighetsgrad och bedömning av arbetsinsatsen ska tas i bruk i arbets- och tjänstekollektivavtalen eller på arbetsplatserna i övrigt.
  • Lagstadgade könskvoter ska införas för börsbolagsstyrelser om inte självregleringen ger resultat senast år 2018.
  • Jämställdhetsombudsmannen ska få rätt att väcka talan för den diskriminerades räkning för att stoppa diskriminering som är förbjuden enligt jämställdhetslagen.

Jämställdhetsattityderna måste påverkas systematiskt

Det är bara attityderna som begränsar karriärvalet utifrån kön. Attityderna måste påverkas ända från småbarnsfostran till slutet av arbetslivet.                             

Akava föreslår att

  • Barnen ska få jämställdhetsfostran redan inom ramen för småbarnsfostran för att stärka könens lika möjligheter. Detta kräver fortbildning för undervisningspersonalen och könskonsekvensbedömning av olika inlärningsmetoder och läromedel.
  • Studiehandledningen genom att öka arbetslivskontakterna ska uppmuntra eleverna att med öppet sinne bekanta sig med branscher som domineras av det motsatta könet. Inom studieinriktningarna ska unga kvinnor och män få information om hur olika ämnesval påverkar placeringen i arbetslivet och möjligheterna till karriärutveckling. Man måste med tillräckligt effektiva medel se till att båda könen är representerade i studierna och inträdesproven.
  •  Anonym rekrytering ska tas i bruk i större omfattning. På så sätt förbättras jämlikheten också på annat sätt än mellan könen.

Värnpliktstjänstgöringen får inte skada karriären orimligt

Värnpliktstjänstgöring och civiltjänst kan bromsa männens övergång till utbildning och arbetsmarknad. För kvinnor är det möjligt att fullgöra frivillig militärtjänst. Dessa skillnader mellan könen får inte avspegla sig i ställningen på arbetsmarknaden.

Akava föreslår att

  • Det ska gå att skjuta upp militärtjänstgöringen om man inte fått en studieplats. Samtidigt ska möjligheterna förbättras att också på hösten delta i inträdesprov för vissa högskolors utbildningsprogram.
  • Obligatorisk karriär- och studieplanering ska inkluderas i värnpliktstjänstgöringen varje vår i samarbete med läroanstalterna. Där går beväringen tillsammans med en studiehandledare igenomhur man söker till utbildning och inträdesprov.

Jämställdhetspolitiken måste samordnas


Jämställdhetspolitiken verkställs av många olika aktörer i ministerier och institutioner. Splittrade och överlappande strukturer försvårar en ändamålsenlig samordning av resurserna.

Akava föreslår att

  • Ett trepartsorgan (i stil med en arbetarskyddsdelegation el.dyl.) ska grundas för att samordna jämställdhetsfrågor. Förutom arbetsmarknadscentralorgani-sationerna ska alla ministerier och institutioner som arbetar med jämställdhetsfrågor finnas representerade i organet.


print
Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga